Presentation på mellan 5-10 minuter. Viktigt med avgränsning och rödtråd

Ämne: svensk återvinningsbransch - Biogas

Ämnet för dagen var svensk återvinningsbransch, och jag valde att diskutera och avgränsa mig till biogas.

Återvinning är en viktig komponent av modern avfallshantering. Med det menas tillvaratagande av material från avfall. Antingen kan man avse substansåtervinning, att nytt material produceras med hjälp av uttjänt/ använt material. Eller energiåtervinning, att man genom olika processer som förbränning återvinner energi ur avfall.

Avfallshierarkin – 1 förebygga/minska, 2 återanvända och 3 återvinna

Vad är biogas?
En förnyelsebar energiresurs som i huvudsak består av metan och koldioxid. Metanhalten i biogas varierar från 40-80 %, med ett vanligt genomsnitt på ca 60 %. Övriga komponenter är koldioxid, kväve och olika föroreningar i mindre mängder. Det som ger gasen energivärde är metan (CH4).

Användningsområde?

Data från Energimyndigheterna, 2013 ” Produktion och användning av biogas år 2012”

De vanligaste användningsområdena är uppgradering och värmeproduktion.
Biogas som uppgraderas till naturgaskvalitet, renas från koldioxid (95 % metan) och kallas då ofta biometan. Uppgraderad biogas används till största delen som fordonsbränsle (fordonsgas).

För att generera värmeproduktion förbränns gasen i en gaspanna. Värmen kan användas för uppvärmning av tappvarmvatten och lokaler. Metangas kan också användas för att producera el och värme i kraftvärmeanläggningar. Gas som inte finner någon användning måste facklas (bränna överskotts gas).

Hur framställs biogas och biometan?
Den biogas som produceras i Sverige kommer från två olika produktionsprocesser. Den ena, och idag vanligaste processen, är genom mikrobiell nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Detta kallas rötning.

Den syrefria nedbrytningen sker dels i rötkammaren på en biogasanläggning och dels i avfallsdeponier (deponigas). Det organiska materialet (substratet) kommer exempelvis från avloppsvatten, mat- och industriavfall samt olika lantbruksrestprodukter och gödsel.

Produktion av biogas från rötning är särskilt värdefull då processen innebär att vi tar hand om vårt avfall samtidigt som vi skapar mervärde i form av miljövänlig energi och att kretsloppet av näringsämnen sluts.

Den andra produktionsprocessen är termisk förgasning av trädbränslen och kolhaltiga avfallsprodukter. Termisk förgasningen sker genom kontrollerad uppvärmning av bränslena, och då produceras en syntesgas, som består mestadels av kolmonoxid och vätgas. Syntesgasen kan sedan förädlas till olika bränslen som biometan.

Hur mycket biogas produceras i Sverige?

Data från Energimyndigheterna, 2013 ” Produktion och användning av biogas år 2012”

Under 2012 producerades 1,6 TWh biogas vid totalt 242 anläggningar. De 242 biogasproducerande anläggningarna är fördelade på 135 avloppsreningsverk, 55 deponier, 21 samrötningsanläggningar, 5 industriavloppsanläggningar och 26 gårdsanläggningar.
På deponier (soptippar) bildas biogas så länge nedbrytningen av det organiska materialet fortgår. Deponering av organiskt material förbjöds år 2005, därför minskar mängden biogas från deponier.
Energigas Sverige tar tillsammans med Avfall Sverige, Svenskt Vatten och LRF varje år, på uppdrag av Energimyndigheten, fram en rapport om produktion och användning av biogas.

Skillnad mellan Sverige och andra länder

Biogasproduktionen i Europa domineras av Tyskland med fler än 9000 biogasanläggningar. Omkring 0,5-2 TWh biogas produceras årligen i de flesta länder. I Storbritannien producerades 10 TWh energi (främst el) från biogasen under 2012 och motsvarande mängd i Tyskland var 40 TWh (främst el).

Den biogas som produceras används huvudsakligen för produktion av värme och el i de flesta länder med undantag för Sverige och Schweiz, där ungefär hälften av den producerade biogasen används som fordonsbränsle. Många länder, däribland Danmark, Tyskland och Storbritannien, visar intresse av att öka den andel av biogasen som ska användas som fordonsbränsle i en nära framtid.

Aktuella frågor gällande LNG och LBG och krisen i Ukraina

Flytande biogas (LBG – Liquified Bio Gas) är i stort sett samma sak som flytande naturgas, alltså flytande metan. Detta gör att flytande biogas och flytande naturgas är blandbara och kan användas på samma sätt. Det som skiljer flytande naturgas från flytande biogas är deras ursprung.

När biogasen omvandlas till flytande form minskar volymen ca 600 gånger vilket medför att man kan förvara och transportera mycket mer energi per volymenhet. Detta leder till effektivare transporter men det öppnas även möjligheter att driva exempelvis långtradare och fartyg med gas då den i flytande form ger mycket längre räckvidd.

I Sverige finns en produktionsanläggning i drift. Den ligger i Lidköping och producerar årligen cirka 60 GWh LBG. Flera anläggningar är på gång i bland annat Helsingborg. Inom ett par år ser man att det i Sverige totalt kan produceras flytande biogas i storleksordningen 150 GWh per år.

För att producera LBG kondenseras uppgraderad biogas till flytande form vid -163˚C. Totalt producerades cirka 14 GWh LBG under 2012. All LBG användes i transportsektorn.

En marknadsutveckling för flytande biogas är viktigt för att lösa biogasens logistik- och distributionsproblem eftersom produktion och konsumtion av gasen inte alltid sker på samma plats. Storskalig produktion av biogas kan underlättas med metan i flytande form eftersom det då är mer energieffektivt och ekonomiskt att transportera metanet.

Är biogas ett bra alternativ som fordonsbränsle?
Biogas är idag det bästa alternativa fordonsbränslet ur miljömässigt perspektiv. När du byter från ett fossilt fordonsbränsle såsom bensin eller diesel till biogas bidrar du till att minska de totala utsläppen av koldioxid, kolväten, kväveoxider och partiklar. En vanlig miljöbil får högst släppa ut 120 gram koldioxid per kilometer. Kör du på ren biogas släpper du bara ut mellan 8 till 15 gram. Kör du på lika blandning biogas/naturgas är motsvarande siffra cirka 65 gram.
På många orter finns idag biogasdrivna fordon och mätningar har gjorts som påvisar en klart förbättrad stadsmiljö efter införandet av biogasdrivna fordon.
Det kostar mindre att köra på biogas i jämförelse med bensin och diesel. Priset för biogasen varierar och beror på var i Sverige du tankar. I dagsläget har biogasdrivna fordon även en lägre förmånsbeskattning än bensin- och dieselbilar.
En biogasutrustad bil kostar betydligt mer än en bensindriven. För personbilar handlar det om 30000-50000 kronor högre inköpspris, för tyngre fordon 40000-70000 kronor. En annan är antalet gasstationer.

Utmaningar http://www.biogasportalen.se/BliProducentAvBiogas/Attkommaigang/Utmaningar Nackdelar
Biogasanläggningarna i Sverige är ännu för få för att tillgodose den ständigt ökande efterfrågan på biogas som drivmedel (fordonsgas) i Sverige. I takt med att produktionen av biogas ökar etableras nya tankställen i landet, men fortfarande är efterfrågan på biogas i flera regioner större än tillgången. En orsak till varför biogasen ännu inte etablerats fullt ut på den svenska marknaden är att det är relativt kostsamt att bygga ut ett fungerande distributionssystem, då vi i Sverige inte har något utvecklat nationellt distributionssystem för gas (förutom i sydvästra Sverige, stamnätet för naturgas). Därför behöver nya ledningar för biogas byggas lokalt eller regionalt.
Vid rötningen bildas metan som ju är själva drivmedlet, men också en växthusgas. Läckage av metan kan därför också bidra till växthuseffekten. Vid produktionen är visst läckage oundvikligt även om tekniken för att minimera utsläppen har utvecklats. Slam som deponeras och avfall som förvaras eller komposteras enskilt kan läcka betydande mängder metan. Branschen jobbar sedan flera år aktivt med att minska metanutsläppen inom biogasproduktionen genom att genomförs regelbundna metanutsläppsmätningar och kontroller, vilket har medfört en minskning av utsläppen och en ökad medvetenhet hos de anläggningar som är anslutna.

Vid biogasanläggningar uppstår ibland olägenheter med lukt. Detta är oftast kopplat till mottagningen av avfall innan rötning. Här sker en teknikutveckling och flera anläggningar har installerat kompostfilter eller andra luktreducerande tekniker som reducerar lukten vid mottagning. 9/10, Flytande biogas (LBG – Liquified Bio Gas) är i stort sett samma sak som flytande naturgas, alltså flytande metan. Detta gör att flytande biogas och flytande naturgas är blandbara och kan användas på samma sätt. Det som skiljer flytande naturgas från flytande biogas är deras ursprung.

När biogasen omvandlas till flytande form minskar volymen ca 600 gånger vilket medför att man kan förvara och transportera mycket mer energi per volymenhet. Detta leder till effektivare transporter men det öppnas även möjligheter att driva exempelvis långtradare och fartyg med gas då den i flytande form ger mycket längre räckvidd.

I Sverige finns en produktionsanläggning i drift. Den ligger i Lidköping och producerar årligen cirka 60 GWh LBG. Flera anläggningar är på gång i bland annat Helsingborg. Inom ett par år ser man att det i Sverige totalt kan produceras flytande biogas i storleksordningen 150 GWh per år.

En marknadsutveckling för flytande biogas är viktigt för att lösa biogasens logistik- och distributionsproblem eftersom produktion och konsumtion av gasen inte alltid sker på samma plats. Storskalig produktion av biogas kan underlättas med metan i flytande form eftersom det då är mer energieffektivt och ekonomiskt att transportera metanet.