Köpcentrum och dess framtid analys av köpcentrumsituationen idag samt dess utveckling i Stockholmsregionen

Författare: | | Adam Holmquist
Albin Haglund
Jacob Hessle
Handledare:
Björn Berggren | Stockholm 2012 |

Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1:1 Bakgrund 2 1:2 Syfte och frågeställningar 2 1:3 Metod 3 1:4 Tidigare undersökningar 3 1:5 Avgränsningar 3 1:6 Definitioner 3 2. Vilka typer av Gallerior/ Köpcentrum finns i Stockholmsregionen idag? 3
3. Konkurrens 4 4. Analys av marknaden 5 4.1 Analys av Kista, Vällingby och Täby 5 5. Framtiden, hur ser den ut? 6 6. Analys 7
7. Slutsatser 8
8. Käll- och litteraturförteckning 9

1. Inledning
Denna uppsats utgör kursen ”Fastighetsutvecklingens och fastighetsförmedlingens grunder” vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Uppsatsen kommer att titta närmare på köpcentrum och gallerior i Stockholmsregionen. Hur har etableringen sett ut de sista tio åren? Vidare kommer framtiden diskuteras. Allt detta genom analys av olika data, information, litteratur samt genom att göra intervjuer med Torzan Torssell från fastighetsbolaget Steen och Ström samt Eric Myrén, VD för Eric Propertys.
1:1 Bakgrund
De Svenska lanthandlarna erbjöd försäljning av olika produkter på en gemensam marknad. Folk uppskattade bekvämligheten att uppfylla flera behov på en och samma plats och avsaknaden av transportmedel var en avgörande faktor. Ett köpcentrum eller galleria, kan definieras som en koncentration av butiker, ofta med serveringar och andra typer av service. (Nationalencyklopedin, 2012)
De första ”riktiga” köpcentrumen i Sverige tillkom för lite mer än 50 år sedan, men det var först under 70- och 80-talen som utvecklingen satte fart rejält. Grundtanken med att olika köpcentra skulle börja byggas runt om i Sverige var att de skulle vara en naturlig mötesplats för folket i dess kvarter. Idag har dock många av Sveriges köpcentra växt till stora och gigantiska apparater dit kunder från stora närliggande områden färdas. I Stockholmsregionen står köpcentrum idag för cirka en tredjedel av huvudstadens totala omsättning i detaljhandel.
(Handelns utredningsinstitut, 2012)

Den främsta anledningen till denna utveckling är de många fördelar som ett köpcentrum erbjuder som till exempel bra parkeringsmöjligheter och stort varuutbud i jämförelser med mindre butiker inne i Stockholm city där det är svårt och parkera samt att utbudet är begränsat.

I Stockholmsregionen investeras det just nu för fullt i köpcentrum, det både byggs nya samtidigt som de befintliga köpcentrumen expanderar och renoveras. När det gäller galleriseringen ligger Stockholm efter landsorten menar stadshistorikern Bosse Bergman och konstaterar att det var först mot slutet av 90-talet som galleriavågen kom igång på allvar i Stockholms innerstad. Småstäderna däremot var snabba med att bygga gallerior redan på 80-talet då började också omvandlingen av förortscentrum till gallerior. Tomma Domusvaruhus gjordes om till gallerior och kvarter glasades in till inomhusmiljöer. Trenden under 2000-talet i så gott som hela Europa har varit att gigantiska köpcentrum och handelsområden har bildats.
(Andersson E, 2007)
1:2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att utröna vilka olika typer av gallerior och köpcentrum som finns i Stockholm. Hur etableringen har sett ut under den senaste 10-årsperioden samt hur framtiden ser ut. Slår stora gallerior ut småbutiker och förstör områdets karaktär? Skapar dem en ny genuin mötesplats för människor? Vad är kommande trender och vad satsar de som äger köpcentrum på idag? Denna uppsats avser att ta upp dessa frågor till diskussion.

1:3 Metod
Analysen ska basera sig på information från Internet, litteratur samt intervjuer. Intervjuer har gjorts för att få en samlad bild av hur de bolag som bygger och driver köpcentrum har för syn på framtiden. Intervjuerna har skett genom personliga möten och frågorna har besvarats som en dialog, enkätundersökning med färdiga svarsalternativ har ej använts vid intervjuerna. En nedkortad sammanfattning av intervjuerna med de frågor som varit relaterade till denna uppsats finns i bilagorna. I huvudsak kvantitativa metoder har används för denna uppsats men de har även kombinerats med kvalitativa. Först finns de kvantitativa för att ge grunden i arbetet som sedan tillsammans med kvalitativa metoder såsom intervjuer för att kunna föra ett sakligt resonemang om framtiden.
1:4 Tidigare undersökningar
Framtidens handel. Skriven 2010 av Fredrik Bergstöm. En skrift som handlar om handeln idag i Sverige och en diskussion om vad man kan anta hända i framtiden.
Fastighetsinvesteringar i köpcentrum. Skriven 2008 av Fredrik Cicek på KTH. Texten är ett examensarbete som handlar om ägarstrukturförändringar samt utveckling av köpcentrum i Stockholmsregionen ur ett investerarperspektiv.
1:5 Avgränsningar
Detta arbete analyserar gallerior och köpcentrum i Stockholm med förorter. Arbetet har begränsat genom att inte ta upp e-handel som är en intressant del av den framtida utvecklingen av handel och därmed även relaterat till G/KC. Vidare har resonemanget om vad som sker i omvärlden begränsats och vi har valt att inte undersöka vilka investerare som finns.
1:6 Definitioner
Gallerior/Köpcentrum förkortas i vissa fall med G/KC. 2. Vilka typer av Gallerior/ Köpcentrum finns i Stockholmsregionen idag?
I Stockholm finns idag totalt 59 stycken köpcentrum. De indelas efter storlek, geografiskt läge och utbud. Här presenteras några olika köpcentrumkategorier:
(Handelns utredningsinstitut, 2012)

Närcentrum
Ett närcentrum har 3 000-7 000 kvm butiksyta och 7-15 butiker. Urvalshandeln är begränsad och huvudbutiken är en större livsmedelsbutik. De betjänar en viss del av en kommun eller stadsdel med marknadsområden på upp till 15 000 invånare. Fruängens Centrum är ett bra exempel.

Kommuncentrum
Ett kommuncentrum har 7 000-20 000 kvm, 16-35 butiker och ett marknadsområde med 30 000-60 000 invånare. Det erbjuds både dagligvaruhandel och detaljhandel.

Stadsdelscentrum
Ett stadsdelscentrum har ungefär samma storlek och innehåll som ett kommuncentrum men finns endast i större städer. Exempel på stadsdelscentrum är Globen och Ringen i Stockholm.

Regioncentrum
Regionscentrum har ett läge som är lätt att nå med bil och de riktar sig till ett stort marknadsområde, ibland flera kommuner. De är större än ett kommuncentrum och har minst 50 butiker och 20 000 kvm. Butiks- och serviceutbudet är stort och brett. Ett exempel på regioncentrum är Farsta Centrum.

Handelsområden
Handelsområden är detaljhandelsområden som växt fram spontant, utan stadsplanläggning. De ligger ocentralt och nås endast med bil eller buss. Handelsområden breder ut sig på stora markområden och butikerna är stora. Kungens Kurva är exempel på ett handelsområde.

Citycentrum
Ett citycentrum kallas ofta för galleria och ligger i attraktiva lägen i city. De är inbyggda och har ett brett utbud. Antalet butiker är från 15 och uppåt och kundunderlaget är minst 50000 personer. Gallerian på Hamngatan kan nämnas som exempel.

Temacentrum
Ett temacentrum riktar in sig på en viss del av detaljhandeln med ett smalt och djupt sortiment. De placerar sig där det redan finns en hög kundtrafik och storleken varierar från ett par tusen kvm och uppåt. Temacentrum är en ny företeelse och det finns ännu bara ett fåtal stycken i Sverige, MOOD på Norrmalm är ett temacentrum.

3. Konkurrens
”Överetablering och stenhård konkurrens” Skriver Dagens Nyheter (Gripenberg (a), 2012) om köpcentrumens situation idag På grund av att det byggs fler gallerior och köpcentrum blir konkurrensen mellan dem allt hårdare. I samma artikel menar Pia Gripenberg att de närmsta två, tre åren blir tuffa för branschen men på lång sikt ökar köpkraften hos konsumenterna. Framtiden ser med andra ord gynnsam ut för de köpcentrum som adapterar trenderna och lyckas attrahera flest köpstarka kunder. Underlaget finns och kunderna vill handla.
Det finns en uppenbar risk med för stor överetablering i Stockholm. Hur många köpcentrum och gallerior finns det plats med? En för kraftig expansion kan leda till så kallade ”dead-malls”(Bergström, 2010). Det vill säga köpcentrum eller gallerior som utkonkurreras på grund av sämre läge, inte tillräckligt attraktivt utbud eller vilken orsaken må vara. ”Det är inte bara småbutiker som utkonkurreras av nya gallerior och köpcentrum. Köpcentrumen själva konkurrerar nuförtiden ut varandra” Skriver Epstein i en artikel i Dagens Nyheter (2010).
Slagsta köpcentrum i Stockholm står idag mer eller mindre tom, det är ett typexempel på ett ”dead-mall”. Idag finns endast 2-3 butiker öppna och hela gallerian är tom, utkonkurrerad av närliggande Kungens Kurva och Skärholmen centrum. (Epstein, 2010) Dock är det svårt att svara på frågan om hur många köpcentrum Stockholm har plats för men bevisligen finns det en begränsning.

Köpcentrum byggs också om för att förnyas och förbättras. Steen och ström som äger Sollentuna centrum renoverade och förnyade centrumet, det blev klart 2010 (Torssell, 2012). Syftet var att skapa ett nytt modernt köpcentrum anpassat till den demografin som finns där idag. Satsningen var mycket lyckad om omsättningen i centrumet har mer än fördubblats. 4. Analys av marknaden Den senaste tioårsperioden har inneburit en explosionsartad utveckling för köpcentrum i Stockholmsområdet som en följd av stegrande konsumtion inom detaljhandeln. Renoveringar och nyetableringarna är flera. Då det kommer till nyetablering av köpcentrum ligger Sverige tvåa efter Holland då man räknar kvadratmeter köpcentrum/ invånare:
(Fastighetsinvesteringar i köpcentrum, 2008)
Det sker en accelererande befolkningstillväxt i Stockholmsområdet. De senaste fem åren har Stockholmsregionen tilltagit med 163000- och Stockholm stad med 85000 invånare vilket anses vara mycket med tanke på stadens befintliga storlek och geografiska läge. Exempelvis har Köpenhamn under de senaste decennierna en betydligt trögare tillväxt.
Utvecklingen har tre huvudsakliga skäl. Den genomsnittliga Stockholmaren anses vara ung och barnafödandet är rekordhögt. Det sker en omfattande invandring till Stockholm. Jobb, utbildning och storstadskänslan är tilldragande faktorer.
Flödet av östeuropéer är extra stort och Polen bidrar mest. Utvecklingen har varit stabil under flera år. Från 1980 har Stockholmsregionen mellan 10000 – 20000 nya invånare. Mycket tyder på att trenden kommer fortsätta. (Sundström, 2011) 5.1 Analys av Kista, Vällingby och Täby
År 2000 ingick Kista Galleria KB och Skanska AB i ett samarbete. Gallerian skulle renoveras och utvidgas sin handelsyta till det dubbla. Prislappen slutade på 900 miljoner kronor. Gallerian skulle kännetecknas av spetskompetens inom IT samt av en avancerad biograf. År 2009 gjordes en ny renovering. Man valde även att expandera ytterligare 12 000 kvadratmeter och fokus kom nu att ligga på produkter för barn samt modebutiker. Det visade sig att de stora satsningarna var lyckade då Kista Galleria idag går med stor vinst. Det uttalade målet för Kista Galleria är att ständigt ligga i framkant då det kommer till tillhandahållande av IT, barnprodukter och shopping med upplevelse. (Kista Galleria, 2012)
Vällingby köpcentrum hade under 1990-talet svårt att motsvara den hårt rådande konkurrensen. Det fastslogs att upprustning och utvidgat utrymme för handel var nödvändigt. Projektet slutfördes först 2008 för prislappen tre miljarder kronor. En del av gallerian riktades mot exklusiv shopping. I denna del har succén uteblivit då flertalet butiker tvingats stänga igen. Denna del av köpcentrumet befinner sig fortfarande i ett stadium av utveckling.
Noterbart är att köpcentrumet i övrigt är vinstdrivande. (Fastighetsinvesteringar i köpcentrum, 2008)
Vällingby Köpcentrum vill profilera sig som Sveriges modernaste köpcentrum som tillhandahåller ett brett utbud av nöje, mat, service och kultur. (Vällingby centrum, 2012)
Täby Centrum hade svårt att motsvara efterfrågan på parkeringsplatser och byggnaden var i behov av renovering. Av denna anledning fastslogs att man skulle göra en nybyggnation av underjordiskt p-hus, renovering samt utvidgat område för handel. Renoveringen kommer ske i etapper och tillträde för de nya delarna av köpcentrumet tillåts år 2011, 2012, 2013, 2014 samt 2015. (Täby Centrum, 2012)
Täby Centrum presenterar sig själva med sin slogan ”Hos oss hittar du allt och lite mer” och erbjuder bekväm shopping och brett utbud av butiker, restauranger och caféer. Vilket är ett naturligt sätt att presentera ett av nordens största köpcentrum. (Täby Centrum, 2012) 4. Framtiden, hur ser den ut?
Dels beror framtidens handel mycket på vad som sker i omvärlden. En rad olika faktorer som kommer att påverka handeln är stigande inkomster, växande befolkning, internationell konkurrens, teknisk utveckling, etc. (Bergstöm, 2012) Dels beror framtidens handel på kommande trender.
I Dagens Nyheter kan man läsa att framtiden för köpcentrum är att de mer kommer att likna stadskärnor (Gripenberg (b), 2012). Detta sker med ett större utbud, såsom bibliotek, simhall, vårdcentraler, barnpassning och andra typer av inrättningar.
Man antar även att placeringen på köpcentrumen och galleriorna kommer att centraliseras och flyttas från dagens placeringar en bra bit utanför stadskärnorna till mer centrala platser så att kunderna kan lättare ta sig till och från gallerian utan att behöva använda egna transportmedel. Tunnelbana, buss och andra typer av kollektiva medel blir viktigare för köpcentrum i Stockholm. Idag kan vi i Stockholm, se ett flertal gallerior/köpcentrum som till exempel MOOD som är placerat mycket centralt i Stockholm. Det finns dock dem som varnar för denna utveckling. Om köpcenter blir mer lika stadskärnor och beroende av handeln finns det stora risker med detta. I tidskriften Arkitektur uppmanas till en allmän diskussion om köpcentrums framtid och utveckling (Almér, 2012).
Tidskriften menar att om bibliotek, vårdcentraler och andra offentliga institutioner blir en del av köpcentrumen kommer fastighetsägarnas makt att bli alltför stor och vad händer om ett sådant köpcentrum går i konkurs eller inte underhålls på ett korrekt sätt?
Vad ser vi då händer inne i köpcentrumen? Enligt KF fastigheter som gjort en undersökning bland 2000 kunder, vill kunden i dagens köpcentrum ha mer kaféer och restauranger(Gripenberg (b), 2012). Torssell på Steen och Ström är av samma åsikt. Steen och Ström som är ett stort fastighetsbolags som utvecklar och driver köpcentrum ser trender bland annat från England där människor snarare går till köpcentrumet för att äta och dricka, och när man är där så handlar man i stället för vice versa som man anser kunden i Sverige gör idag (2012).

I Sollentuna centrum i Stockholm, som Steen och Ström äger, har dem satsat mycket på ”foodcourten” och arbetar för att få en saluhall med mycket hög kvalitet. Man är av åsikten att kunder kommer gå dit för att äta och för att handla bra mat.
Enligt Torssell är det just nu viktigt med mat och hälsa och den trenden kommer att hålla i sig, ”vi tränar allt mer och mer, olika typer av dieter och matprogram med bra nyttig mat påverkar kundernas val. Om vi har t.ex. en saluhall med högkvalitativa produkter från leverantörer som är välkända av kunderna kommer dem till vårat centrum. Sedan gör dem även alla sina andra ärenden där” (2012). I Sollentuna centrums saluhall finns kända butiker som till exempel Kahls The & Kaffehandel och Balders Bröd.
I Emporia, som Steen och Ström bygger utanför Malmö går man steget längre och satsar ännu hårdare på ”Food and Beverages”-ytor för att bli ett populärt köpcentrum. ”Det här är framtidens galleria” Säger Torzell i intervju. ”Folk vill gå och äta, inte bara fastfood utan även bra mat, riktigt bra mat”.Steen och Ström tittar även mycket på hur man kan förbättra den servicen på sina köpcentrum. ”Vi vill ta in stora välkända restaurangkedjor och gärna unika koncept med världskända kockar” Man ska i framtiden kunna gå på riktiga lyxkrogar i köpcentrum och gallerior.
Eric Myrén från Eric Properties är av liknande åsikt då det gäller framtidens utbud i gallerior och köpcentrum.” Vi ser tydligt en trend i att unika restaurang koncept blir viktigare och viktigare i nya gallerior” Myrén menar också att gallerior och köpcentrumen måste kontinuerligt modernisera sig och ha ett populärt utbud av butiker. Dem stora kedjorna är viktiga men även nischade butiker kan ha betydelse (2012).
I ”Framtidens Handel” skriver Fredrik Bergstöm att ”köpcentrum kommer att fortsätta växa”. Inte bara vad kan vi handla utan även vad för upplevelser erbjuder köpcentrumet? Restauranger, biografer bland annat är viktigt (2010). Det ser vi idag i Stockholm till exempel i Heron city (Heron City, 2012) där det finns biograf, bowlingbanor och andra upplevelseorienterade erbjudanden.
Öppettider blir mer viktigt och möjligheten att ta sig till och från gallerior och köpcentrum med hjälp av kollektivtrafiken. I till exempel Kista Galleria i Stockholm är öppettiderna 10-22 varje dag (Kista Centrum, 2012), och vi ser även många andra köpcentrum och gallerior som anpassar sig efter kundernas behov med öppettider som är anpassade så att det skall var lätt för kunderna att komma dit, köpcentrumet är alltid tillgängligt. 5. Analys
Det finns ett flertal olika typer av gallerior och köpcentrum. Ett flertal tidigare studier visar att man kan dela upp centrum i olika kategorier. Idag sker stora satsningar på köpcentrum i Stockholmsregionen vilket är en följd av att Stockholm expanderar i explosionsartad takt. Då galleriorna och köpcentrumen ökar i antal är det naturligt att även konkurrensen gör det. Av denna anledning läggs stora resurser på att renovera och expandera.
Efter att ha studerat ett antal köpcentrum är det uppenbart att det är en genomgående trend att fokus läggs på att nischa köpcentrumen. Kista Centrum erbjuder utöver sin shopping och många resturanger spetskompetens inom IT.
Vällingby Centrum presenterar sig som ”Sveriges modernaste utomhuscentrum” vilket är ett unikt karaktärsdrag. Täby Centrum understryker att de tillhör Norra Europas största köpcentrum och påstår sig erbjuda ”Allt och lite till”.
En annan anledning till att utvecklingen av KC i Stockholmsområdet sker i så explosionsartad takt är att det finns en stor efterfråga på köpcentrum i Sverige. Enligt diagramet på punkt 4. byggs det 388 kvadratmeter köpcentrum per 1000 invånare vilket är en avsevärd skillnad jämfört med snittet i Europa, 175 kvadratmeter per 1000 invånare. Uppenbart är att Svenskar trivs i köpcentrum.
De många renoveringar som köpcentrumen i Stockholm genomgår är ett resultat av den förhårdnade konkurrensen. Renoveringar är en metod för att motsvara efterfrågan på fräscha lokaler och att anpassa sig efter vad som efterfrågas.
Expansionen av köpcentrum och gallerior i Stockholm beror på ett flertal anledningar. Folkmängden ökar, det blir populärare att kunna gå till ett ställe och göra alla sina ärenden, de flesta stora populära butiker finns där. Anledningarna är många och man kan se att det investeras mycket stora pengar i KC/G. Expansionen skapar i vissa fall en tuff konkurrens och inte alla gallerior klarar sig men visst finns det rum för många köpcentrum i Stockholm. De som har rätt utbud och följer trenderna klarar sig. Det finns även ett visst motstånd mot gallerior och framförallt centraliseringen av dem vilket inte är helt konstigt i en så stor stad med många åsikter.

Framtiden för KC/G ser positiv ut. De blir större och större, har längre öppettider och bredare utbud. Underhållning är redan en viktig del i vissa köpcentrum men i allt hårdare konkurens blir det ännu viktigare. Stora köpcentrum satsar mer på bättre utbud av framförallt mat och dryck. Man kan även se att galleriorna blir större och mer kommer att likna stadskärnor med ett serviceutbud bestående av vårdcentraler, biliotek och andra anrättningar. 7. Slutsatser
Köpcentrum är inget nytt fenomen. I dagens Stockholm finns det nästan 60st och fler byggs. Trots att vissa går i konkurs så verkar framtiden ljus för gallerior och Köpcentrum i Stockholm. Det stora antalet nya och renoverade gallerior och köpcentrum visar att det är lönsamt.
Upplevelser i gallerior blir viktigare och kanske till och med kommer det bli viktigare än själva shoppingen i framtiden. Många köpcentrum satsar på mat och dryck, alltså bra restaurangupplevelser för att locka till sig kunder.
Det motstånd som man kan höra och läsa om måste ändå anses vara ringa och normalt att sådant uppstår i en så stor stad. Trots allt är de flesta köpcentrum populära fenomen som växer, blir större och fler i antal. De stora köpcentrumen och galleriorna är här för att stanna.

8. Käll- och litteraturförteckning

Skriftiga:
Almér, A., 2012. ”Köpcentruminvesterare är inga samhällsbyggare”, http://urbantlokalt.se/kopcentruminvesterare-ar-inga-samhallsbyggare/, (2012-09-15)
Andersson E., 2007. ”Protesterna växer mot nya gallerior”, http://www.svd.se/kultur/protesterna-vaxer-mot-nya-gallerior_682465.svd,(2012-09-15) Bergström F., 2010. ”Framtidens Handel”, http://www.mtcstiftelsen.se/Uploads/Files/265.pdf, (2012-09-18)
Cicek, Fredrik, 2008., ”Fastighetsinvesteringar i köpcentrum”, http://www.infra.kth.se/se/byfa/publikationer/examensarbeten/2008/436.pdf,(2012-09-22)
Epstein L., 2010. ”Spökgallerian i Botkyrka”, http://www.dn.se/blogg/epstein/2010/01/19/spokgallerian-i-botkyrka-5828/, (2012-09-20)
Gripenberg P(a)., 2012. ”Tuff framtid väntar landets köpcentrum”, http://www.dn.se/ekonomi/tuff-framtid-vantar-landets-kopcentrum, (2012-09-20)
Gripenberg, P(b)., 2012. “Nya gallerior ska bli som stadskärnor”, http://www.dn.se/ekonomi/nya-gallerior-ska-bli-som-stadskarnor, (2012-09-15)
Heron City, 2012. http://www.heroncity.se
HUI - Handelns utredningsinstitut, 2012, www.hui.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive, (2012-09-19)
Kista Centrum, 2012, http://www.kistacentrum.se
Nationalencyklopedin, 2012, www.ne.se/kopcentrum
Sundström, Anders., 2011, ”Stockholm växer rekordsnabbt”, http://www.dn.se/sthlm/stockholm-vaxer-rekordsnabbt (2012-09-28)
Täby Centrum, 2012, http://www.tabycentrum.se/
Vällingby Köpcentrum, 2012, http://www.vallingbycity.se/

Muntliga:

Myrén, N., 2012. VD Eric Properties, intervju 2012-09-30
Torssell, T., 2012. Konsult Steen & Ström, intervju 2012-09-24.

Bilaga 1
Intervju med Torzan Torssell 2012-09-24
Torzan Torssell arbetar för fastighetsbolaget Steen och ström som äger, utvecklar och driver köpcentrum och gallerior i Skandinavien.
Nedan är en sammanfattning av de flesta frågor ställda under intervjun som varit relaterade till arbetet:
När byggdes Sollentuna Galleria om?
Påbörjades för några år sedan och blev klart 2010. Det var ett mycket lyckat bygge. Folket har strömmat till och vi har fördubblat omsättning på två år.
Vad ser ni som framtiden i er KC
Vi tittar såklart hela tiden på framtiden för att alltid kunna erbjuda kunden det vi tror att dem vill ha. I somras har vi rest mycket till England och London där vi sett en hel del intressanta fenomen.
Som vadå?
Restaurangutbudet är fantastiskt. Man kan äta riktig lyxmat. T.ex. en del av Jamie Olivers restauranger finns just i köpcentrum. Kunder går dit snarare för att äta än att shoppa. Det är mycket sådant som vi tittar på just nu och ser hur vi kan applicera det på våra egna centrum.
Vad utmärker Sollentuna C för er?
Vi har satsat på Foodcourten som blivit mycket lyckad. Dessutom jobbar vi för att få en högkvalitativ saluhall. Eller något som i alla fall ska likna en saluhall. Man kan köpa bröd, fisk, kött, te och kaffe, bakelser och tårtor, mm.
Varför är maten viktig?
Vi märker att kunder kommer för att äta och handla bra mat. Idag är maten viktig, matprogram och trender i olika dieter gör att folk bryr sig vad dem stoppar i sig. Vi måste helt enkelt erbjuda kvalitet.
På vilket sätt påverkar detta era köpcentrum? vi tränar allt mer och mer, olika typer av dieter och matprogram med bra nyttig mat påverkar kundernas val. Om vi har t.ex. en saluhall med högkvalitativa produkter från leverantörer som är välkända av kunderna kommer dem till vårat centrum. Sedan gör dem även alla sina andra ärenden där”. Titta t.ex. på Emporia som vi precis öppnar nu i Malmö. Där satsar vi fullt ut på våra food- and beverage-ytor. Det här är framtidens galleria, folk vill gå och äta, inte bara fastfood utan även bra mat, riktigt bra mat Vi vill ta in stora välkända restaurangkedjor och gärna unika koncept med världskända kockar, vi kanske inte är där ännu men snart!

Bilaga 2
Intervju med Niklas Myren 2012-09-30
Niklas Myren driver och äger fastighetsbolaget Eric Properties som bland annat jobbar med utveckling av köpcentrum och gallerior.
Nedan följer en sammanfattning av de flesta frågor ställda under intervjun som varit relaterade till arbetet:
Hur arbetar ni idag med olika köpcentrum och gallerior?
Vi blir ofta inhyrda i konsultärenden, kanske förbättra flöden i centrum. Hitta potentiella markområden till salu eller ibland vara en del av byggprocessen.
Vad anser du kommer att förändra i framtidens köpcentrum jämfört med idag?
Vi ser tydligt en trend i att unika restaurang koncept blir viktigare och viktigare i nya gallerior. Alla stora kedjor kommer fortfarande vara representerade tror jag. Galleriorna blir större och större!
Vad gör galleriorna idag för att hålla sig ajour?
Dem tittar och försöker analysera kommande trender.
Vad tror du är kommande trender?
Det gäller att ha de populära butikerna. Maten är viktigt som sagt men det är även viktigt att dem ger plats till mindre nischade butiker, t.ex. ”Odd Molly” som är mycket populärt idag.

historia
Stockholmsregionen (växer, etc)???
Vilka G/KC finns i Stockholmsreg. Idag? Hur många? Stora skillnader? Vilka är störst?
Centrumägare i Stockholm, 10 största? Olika sätt att mäta/jämföra….
Vilka nya gallerior har etablerats sista 10åren?
Olika typer? Olika lägen?
Vilka G/KC har renoverats/förnyats de sista 10-åren?
Olika typer av G/KC….. Vad gör dem idag/analys av marknaden
Framtiden, intervju
Slutsats
källförteckninghistoria
Stockholmsregionen (växer, etc)???
Vilka G/KC finns i Stockholmsreg. Idag? Hur många? Stora skillnader? Vilka är störst?
Centrumägare i Stockholm, 10 största? Olika sätt att mäta/jämföra….
Vilka nya gallerior har etablerats sista 10åren?
Olika typer? Olika lägen?
Vilka G/KC har renoverats/förnyats de sista 10-åren?
Olika typer av G/KC….. Vad gör dem idag/analys av marknaden
Framtiden, intervju
Slutsats
källförteckning