Svenska språkets framtid

Det svenska språket har hela tiden ändrats. Vi har infört nya ord i vår ordlista, tagit bort gamla och vi stavar inte som vi gjorde i mitten av 1200-talet, då vi även började använda de bokstäver som vi gör idag. Idag lever vi i ett samhälle där en större del av befolkningen är så gott som beroende av teknik och sociala medier. I och med användingen av dessa tekniker så har allt fler låneord tillkommit den svenska ordboken. Frågan är om vi någonsin kommer att få nog? Kommer vi en dag slå ihop ordboken och inte låta ett ord komma in eller ut? Kommer det svenska språket att en dag dö ut eller kommer det leva på trots alla nya ord och uttryck vi inför? Kortfattat, hur ser det svenska språkets framtid ut?

Kanske är det inte så konstigt att vårt ordförråd ändras då det hela tiden även kommer nya uppfinningar, nya saker och ting att sätta namn på. Dator och mobiltelefon är två exempel på ting som inte fanns när de första orden skrev ner i den svenska ordboken. Ulf Teleman berättar i en artikel att 20 % av alla nya ord som tillkommit inom de senaste femton åren övertagits från engelskan. Dock menar Telemark att den stora boven till förändringen i vårt språk ligger hos tv-tittandet. Nu för tiden uttrycker man sig enkelt i tv-program så att folk ska förstå och denna enkelhet leder till att vårt skriftspråk allt mer börjar likna vårt talspråk. Vi byter ut standarspråket mot ett ”enklare” och det blir allt svårare att veta om man skriver rätt. Detta är något som även Lasse Mannheimer tar upp i en intervju med språkvetaren Susanna Karlsson. Hon berättar att vi får allt svårare att veta om vi kan skriva så som vi säger ord och meningar, just eftersom vi säger det så. Dock menar hon att detta inte kommer vara något problem i framtiden då rätt och fel inte kommer spela någon större roll.
Även Karlsson förklarar, precis som Telemark, att vi fått in många engelska ord i svenskan på grund av teknikens upptåg men hon nämner att det är svårt att säga vilket språk som vi näst ska låna ord utav.
I en artikel av Karl Dahlén nämns det återigen att tekniken inte ska vara något hot mot det svenska språket. Människor skriver idag mer än någonsin tidigare och eftersom fler skriver så blir vårt skriftspråk alltmer föränderligt och varierat. Trots att vi bytt ut pennan till tekniska verktyg ska det dock inte vara någon fara för det svenska språket, vi anpassar nämligen vårt språk efter situationen. När vi skriver en avhandling så vet vi att vi måste och ska använda ett annat språk än det vi använder vid exempelvis ett sms. Å andra sidan, skriver Dahlén precis som Teleman och Karlsson, att utvecklingen går mot ett skriftspråk som i högre utsträckning liknar talspråket.

Det verkar alltså som om låneorden inte har någon negativ påverkan på det svenska språket. Vi kan ta in massor utav nya ord från andra språk utan att svenskan försvinner då vi en så länge har en stark grammatik som inte har ändrats på länge. Vi kommer alltid ha kvar grunden som byggdes upp under medeltiden. Det finns ord i svenskan som vi inte kan byta ut till ett annat från ett annat språk eftersom de orden inte har en utländsk översättning. Vi kan och måste helt enkelt ha ordboken öppen för förändring då det hela tiden kommer komma nya uppfinningar som har nya ord och betydelser.
Det stora problemet i språket enligt de flesta verkar däremot ligga i att vi idag skriver mer på det sättet vi pratar, och detta då vi kommunicerar mer med varandra över sociala medier. Men vi gör skillnad på språket i till exempel en uppsats och ett sms för vi är medvetna om att denna skillnad ska finnas. Att vi har denna medvetenhet leder kanske i sin tur till att vi är ännu mer ordentliga när vi skriver annat än snabba meddelanden och sms.
Vi behöver alltså inte vara rädda att vårt språk kommer dö ut för vi ständigt tar in låneord, det har vi gjort länge och än är svenskan ett levande språk. Att ett språk ändras är inget negativt utan det är som Teleman skriver: ”Det är den här dragkampen mellan stabilitet och förändring som gör det så spännande med språk, nu och alltid.”

Källförteckning

Dahlén, Karl (2011-11-15), www.dn.se, ”Tekniken är inget hot mot svenska språket”
Mannheimer, Lasse (2011-11-07), www.svenskaspraket.si.se, ”Så ser språkets framtid ut”
Markstedt, Carl- Johan & Eriksson, Sven (2013) Svenska impulser 3
Teleman, Ulf (2001-03-08), www.ne.se, ”Svenska språket: Allt mindre svenskt”

--------------------------------------------
[ 1 ]. Markstedt & Eriksson, Svenska impulser 3
[ 2 ]. Teleman, ”Svenska språket: Allt mindre svenskt”
[ 3 ]. Mannheimer, ”Så ser språkets framtid ut”
[ 4 ]. Dahlén, ”Teknik är inget hot mot svenskan”