Internationell finansiering HT14 Anders Axvärn

GM’s Plant X-Brazil Case 2

Robert de Bésche, 761101-7810
Victor Lindman, 920111-2514
Robin Jönsson, 881126-4657
Filip Wannehag, 880402-3557
Introduktion
I följande rapport undersöks om investeringen, i form av en planerad bilfabrik, är att betrakta som värdeskapande eller inte. Växelkursförändringar, räntor och andra typer av omvärldsfaktorer har studerats för att kunna se hur dessa påverkar investeringens ekonomiska flöden. Rapporten består av detta sammanfattande dokument, en uppställning av rapportens ekonomiska underlag samt en känslighetsanalys.

Beskrivning av Plant X
1997 tillkännages det att det amerikanska företaget General Motors har för avsikt öppna en ny bilfabrik i den expanderande sydamerikanska marknadens hjärta - Brasilien. Bilmarknaden i denna del av världen domineras av mindre lågprisfordon. General Motors har därför tagit fram en unik modell, kallad ”Blue Macaw”, för att kunna vinna marknadsandelar och på så vis kunna etablera sig på denna lukrativa och expansiva marknad. Den nya modellen skall tillverkas i en helt ny produktionsanläggning som skall använda sig av den senaste tekniken.

Produktionsanläggningen, som går under namnet ”Plant X”, skall finansieras av både internlån från moderbolaget General Motors, konglomeratlån, euroobligationer samt ett antal lån garanterade av den brasilianska staten. Försäljningen av ”Blue Macaw” skall även ske i de kringliggande länderna Argentina och Chile.

Antaganden
Rapporten avgränsas och ramas in av en mängd antaganden. Ett antal redogörs i uppgiftens förutsättningar. Övriga finns sammanställda i uppställningen av rapportens ekonomiska underlag.
Ett axplock av de mest betydande antagandena berör Plant Xs tillgångar. Likvida medel bör ej understiga 1,5% av innevarande års totalomsättning och lagervärdet uppgår till 8% av innevarande års totala tillverkningskostnader. Då General Motors är att betrakta som en aktör av betydande storlek antar vi en kredittid av 180 dagar på alla leverantörsskulder. Lönekostnaderna i rapporten har en kredittid på 30 dagar och återbetalningen till moderbolaget skall ske inom 90 dagar.

Kommentar
Trots att de givna förutsättningarna beskriver att den normala kredittiden till kund i Brasilien uppgår till mellan 150 och 180 dagar bygger vår rapport på 90 dagars betalningsvillkor. Detta kan ses som naivt men justeringar har gjorts i form av en årlig kostnad som uppgår till 4% av årets totala omsättning till följd av den pådrivande betalningsprocessen.

Analys
Vi har valt att simulera två olika scenarier. Båda två betraktade ur ett makroperspektiv, som därmed är svåra för oss som företag att påverka. När man opererar i länder där det politiska läget är instabilt och måhända även nyckfullt krävs det att vissa försiktighetsåtgärder vidtas. Det är ett måste att vara beredd på mer drastiska förändringar och ett mer svårhanterat klimat än vad vi är vana vid från vår hemmamarknad.
Scenarion
I det första scenariot antar vi att företagets inflationsprognos är inkorrekt och att inflationen istället blir större än vad som förutspåtts. Vad vi då kan skönja är en betydande försämring av projektets NPV. Detta resulterar i ett underskott av värderingen för det brasilianska dotterbolaget.

Tittar vi däremot på hur moderbolagets påverkas av den stegrade inflationen så ser vi att det påverkar dem positivt. Detta kompenserar dock inte för det drastiskt försämrade resultatet i det brasilianska dotterbolaget.

Som vi kan se i bilden nedan minskar våra kassaflöden markant, vilket i sin tur leder till en markant förändring i vårt NPV.

Scenario 1.

För att projektet skall behålla ett positivt NPV krävs det att inflationen inte stiger med mer än 27% gentemot vad den ursprungliga prognosen fastställt.

I det andra scenariot antar vi att vår marknadsundersökning slagit fel och att vi inte har möjlighet att ta de marknadsandelar som prognostiserats. Om vi endast lyckas ta hälften av de marknadsandelar vi först kalkylerat med kommer detta resultera i ett negativt NPV för projektet. Likadant om efterfrågan i landet sjunker, kommer detta att ge samma effekt.

I det här fallet ser vi att NPV både för dotterbolaget och moderbolaget kommer att försämras drastiskt. För dotterbolagets del skulle detta försäljningstapp leda till ett negativt NPV-värde medan moderbolagets NPV fortfarande skulle vara större än noll.

Det är dock rimligt att antaga att det, i kalkylen, tagits tillräckligt mycket höjd för att klara av ett positivt resultat.

Scenario 2.

Slutsats
Vi anser att kalkylen som är gjord, är gjord med tillräckligt stora marginaler för att projektet ska kunna gå med vinst efter sina fem år. Problem kan dock uppstå i likviditeten på grund av de långa kredittiderna som företaget tvingas ge till sina kunder. Detta är något som bolaget måste anpassa och förbereda sig för. Det är inte omöjligt att korta, eventuellt dyra, lån kan behöva tas för att täcka de perioder som likviditeten är dålig.

Vår inkomstkalkyl är i det avseendet bättre då vi valt att ta ”straffavgiften” på 4% av summan på de kundfordringar som överstiger 180 dagar. Allt för att hålla likviditeten i bolaget god och så långt det bara går, slippa ta checkkrediter med höga räntor som på så vis kommer dra ner resultatet.