Free Essay

How to Ensure Another Financial Crisis Won't Happen Again

In:

Submitted By korv
Words 23918
Pages 96
Södertörns Högskola | Institutionen för Ekonomi och företagande| Magisteruppsats 30 hp |Internationell ekonomi | Höstterminen 2009 |

How to ensure that the nightmare won’t happen again
– Bankernas nyckeltal, kapitalstruktur och riskreglering i ett konjunkturperspektiv

Av: Gustav Johansson, Fredrik Söderlund Handledare: Jurek Millak, Curt Scheutz, Maria Smolander Examinator: Cheick Wagué

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

FÖRORD
Trots en något nydanande synvinkel på ett mycket intressant problem, i jakten på nya verktyg att hantera risk, har denna magisteruppsats äntligen tagit form. I samband med detta vill författarna naturligtvis tacka sina handledare för värdefull vägledning och uppmuntran. Stort Tack Curt, Jurek och Maria.

Utan de kontakter som författarna haft med banker och reglerare skulle uppsatsen aldrig uppnått den kvaliteten eller tyngd den har idag. Författarna vill därför passa på att tacka intervjurespondenter, informationsförmedlare och andra som varit till stor hjälp och förmedlat värdefulla synpunkter.

Dessa mycket hjälpsamma människor är: riksdagsledamöterna Sonia Karlsson och Lars Elindersson i Finansutskottet; Masih Yazdi på Finansinspektionen; Henrik Sörensen Andersen, Martin Gottlob och Heidi Sörensen på Danske Bank; Anna Halaby på Nordea; Anne Hasso och Petri Vertiö på Pohjola Bank; Annika Halldin och Else-Marie Nerep på Skandinaviska Enskilda Banken; Martin Blåvarg och Elizabeth Krämbring på Svenska Handelsbanken; Gunilla Filipson på Swedbank och slutligen Nina Ahnfeld-Rønne på Det Kongelige Bibliotek, København.

2

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

ABSTRACT
Title Date Subject Authors Advisor Keywords How to ensure that the nightmare won’t happen again 2010-01-08 Master Thesis, International Business Administration, 30 ECTS Gustav Johansson and Fredrik Söderlund Jurek Millak, Curt Scheutz and Maria Smolander Bank regulation, Basel, Capital adequacy, Key ratio, Simulation, Risk, Business Cycle, Baltic Sea Region Purpose The purpose is to evaluate the Basel framework risk regulation in an economic cycle, in account to the systemic function of the large banks in the Baltic Sea region. Methodology The study mainly adopts a quantitative approach in the two first parts, the key ratio analysis and the buffer simulation. A qualitative element is also implemented in the third part, interviews. Theoretical perspective The study is based on the Basel I and Basel II framework, key ratio theories and previously conducted research. Result The result consists of key ratios analysis and buffer simulation for eight banks in the Baltic Sea region for a period of 21 years and interviews with six representatives of banks and regulatory institutions. Conclusion The absence of correlation between the Basel regulation capital adequacy and the bank risk nor economic cycle, that risk weighting tends to be arbitrary and have greater impact on bank buffer than capital adequacy regulation has, and that more transparency is needed in banking; suggests that the Basel capital adequacy to a small extent reflect actual risk.

3

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

SAMMANFATTNING
Titel Datum Ämne Författare Handledare Nyckelord How to ensure that the nightmare won’t happen again 2010-01-08 Magisteruppsats, Internationell företagsekonomi, 30 hp Gustav Johansson och Fredrik Söderlund Jurek Millak, Curt Scheutz och Maria Smolander Bankreglering, Basel, Kapitaltäckning, Nyckeltal, Simulering, Risk, Konjunkturcykel, Östersjöregionen. Syfte Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion. Metod Studien antar främst en kvantitativ ansats i de två första delarna, nyckeltalsanalysen och buffertsimuleringen men även en kvalitativ ansats antas i den tredje delen, intervjuer. Teori Studien utgår från teorierna om Basel I och Basel II, nyckeltalsteori samt från tidigare forskning. Resultat Resultatet i studien består av nyckeltalanalys och simulering av åtta, i Östersjöregionen verksamma, bankers nyckeltal och buffert under 21 år samt sex djupintervjuer med representanter för såväl banker som regulatorer. Slutsatser Att det inte finns något samband mellan Baselregleringens

kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckning samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckningskrav i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk.

4

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

ORDLISTA
ARW BCBS CAR CLR EAD ECU ESI IRK-metod K/I-tal LGD OECD PD Procyklisk ROE RWA SEB SHB VaR Average risk weight – Genomsnittlig riskvägning The Basel Committee on Banking Supervision Capital Adequacy Ratio – Kapitaltäckningsgrad Credit Loss Ratio – Kreditförlustratio – Kreditförluster/Total utlåning Exposure at Default – Exponering vid fallissemang European Currency Unit – Europeisk valutakurs, föregångare till euron Economic Sentiment Indicator – Europeiskt konjunkturmått Metod för internrisk klassificering Kostnad i relation till inkomst Loss Given Default – Förlust vid fallissemang Organization for Economic Co-operation and Development Probability of Default – Sannolikhet för fallissemang Något som förstärker en konjunktur Return on Equity – Räntabilitet på eget kapital Risk weighted assets – Riskvägda tillgångar Skandinaviska Enskilda Banken Svenska Handelsbanken Value at Risk – Värde vid risk

5

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FORSKNINGSANSATS ............................................................................................................................... 8 1. INLEDNING........................................................................................................................................... 9 1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 9 1.2 Problemformulering .................................................................................................................... 11 1.3 Syfte ............................................................................................................................................. 11 1.4 Avgränsningar och definitioner ................................................................................................... 11 1.5 Disposition ................................................................................................................................... 13 2. TEORETISK REFERENSRAM ................................................................................................................ 14 2.1 Basel I .......................................................................................................................................... 14 2.1.1 Kapitalbas enligt Basel I ........................................................................................................ 15 2.1.2 Risk enligt Basel I .................................................................................................................. 15 2.1.3 Kritik mot Basel I................................................................................................................... 16 2.2 Basel II ......................................................................................................................................... 17 2.2.1 Pelare ett, Grundläggande kapitalkrav ................................................................................. 17 2.2.2 Pelare två, Riskbedömning och tillsyn .................................................................................. 19 2.2.3 Pelare tre, Informationskrav ................................................................................................ 19 2.3 Presentation av nyckeltal ............................................................................................................ 20 2.3.1 Kapitaltäckningsgrad, CAR .................................................................................................... 20 2.3.2 Riskvägda tillgångar, RWA och ARW .................................................................................... 20 2.3.3 Credit Loss Ratio, kreditförlustratio ..................................................................................... 21 2.3.4 Räntabilitet på eget kapital, ROE.......................................................................................... 21 2.3.5 Kostnad/inkomstratio, K/I-Tal .............................................................................................. 21 2.4 Forskningsfront............................................................................................................................ 22 3. DEL 1 NYCKELTALSANALYS ................................................................................................................ 28 3.1 Metod för nyckeltalsanalysen ..................................................................................................... 28 3.1.1 Val av metod......................................................................................................................... 28 3.1.2 Datainsamling ....................................................................................................................... 28 3.1.3 Dataanalys ............................................................................................................................ 30 3.2 Resultat av nyckeltalsanalysen .................................................................................................... 34 4. DEL 2: SIMULERING ........................................................................................................................... 40 4.1 Metod för simuleringen .............................................................................................................. 40 4.1.1 Val av metod......................................................................................................................... 40 4.1.2 Datainsamling ....................................................................................................................... 40 4.1.3 Dataanalys ............................................................................................................................ 41 4.2 Resultat av simuleringen ............................................................................................................. 43 5. DEL 3: INTERVJUER ............................................................................................................................ 44 6

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

5.1 Metod för intervjuer.................................................................................................................... 44 5.1.1 Val av metod......................................................................................................................... 44 5.1.2 Datainsamling ....................................................................................................................... 44 5.1.3 Val av respondenter ............................................................................................................. 45 5.2 Reslutat för intervjuer ................................................................................................................. 46 5.2.1 Bankernas systemviktiga funktion........................................................................................ 46 5.2.2 Bankernas systemviktiga funktion kontra vinstmaximerande syfte .................................... 46 5.2.3 Nyckeltalens roll som riskmått ............................................................................................. 47 5.2.4 Procyklikalitet i Basel I och Basel II ....................................................................................... 49 5.2.5 Vem kan och bör reglera bankerna ...................................................................................... 51 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL FORSKNINGEN ........................................................................................ 52 6. ANALYS .............................................................................................................................................. 53 6.1 Bankernas systemviktiga funktion............................................................................................... 53 6.2 Bankernas systemviktiga funktion kontra deras vinstmaximerande syfte ................................. 54 6.3 Nyckeltalens roll som riskmått .................................................................................................... 55 6.4 Procyklikaliteten i Basel I respektive Basel II ............................................................................... 57 6.5 Vem kan och bör reglera bankerna ............................................................................................. 59 6.6 Alternativa regleringar ................................................................................................................ 60 7. SLUTSATS ........................................................................................................................................... 62 7.1 Slutsatser av forskningen ............................................................................................................ 62 7.2 Slutdiskussion .............................................................................................................................. 63 7.3 Förslag på framtida forskning ...................................................................................................... 65 8. METODDISKUSSION ........................................................................................................................... 66 8.1 Validitet ....................................................................................................................................... 66 8.2 Reliabilitet.................................................................................................................................... 66 9. KÄLLOR .............................................................................................................................................. 68 9.1 Inbundna källor............................................................................................................................ 68 9.2 Artiklar och publikationer............................................................................................................ 68 9.3 Citat ............................................................................................................................................. 70 9.4 Årsredovisningar.......................................................................................................................... 70 9.5 Elektroniska källor ....................................................................................................................... 71 10. APPENDIX ........................................................................................................................................ 73 10.1 Bilagor tillhörande nyckeltalsanalysen ...................................................................................... 73 10.2 Bilagor tillhörande simuleringen ............................................................................................... 78 10.3 Bilagor tillhörande intervjuerna ................................................................................................ 79

7

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

FORSKNINGSANSATS
Den första delen av studien består av den ansats som kommer att ligga till grund för forskningen i följande delar.

Författarna ställer i denna del upp de frågeställningar och syften som forskningen kommer att beröra samt avgränsar dessa för att göra studien operationaliserbar. I delens andra kapitel presenteras den teori som författarna anser vara relevant för att kunna föra forskningen inom detta ämne framåt. Här avhandlas såväl den tidigare som nuvarande bankregleringen samt bakgrunden till de nyckeltal som används. Dessutom ges en presentation av den idag rådande forskningsfronten.

Sammantaget ämnar detta avsnitt ge läsaren en bakgrund och en grund för att lättare kunna ta till sig och följa med i de tankegångar som förs under de följande kapitlen.

8

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

1. INLEDNING
I denna magisteruppsats bygger författarna ett resonemang kring bankernas nyckeltal och risktagande kopplat till konjunkturcykler. Detta inleds med en bakgrundsbeskrivning som leder till syfte, problemformulering och avgränsning.

” We have a long track record of pulling together when times are tough… `We´re on the right track`. Thus spoke the boss of Lehman Brothers on September 10th 2008. Within five days Lehman Brothers had gone bust and it quickly became clear that the world´s financial system had problems far beyond a single badly run investment bank and temporarily frozen credit markets.” The Economist 12-18 september 2009

1.1 Bakgrund
Ett år efter starten av vad som har kallats finansiell härdsmälta går det att se ett ljus i tunneln, men detta ljus ses i skuggan av de miljardbelopp som skattebetalarna pumpat in i det finansiella systemets stöttepelare, bankerna. Riksbanken beskriver bankernas systemviktiga funktion som upprätthållandet av rörelsen i samhällsekonomin genom att förmedla kapital, balansera in- och utlåning och girering i ett utarbetat betalningssystem samt att hantera och omvandla risker.1 Bankernas roll i samhället har förändrats i takt med internationalisering och integrering till följd av ökad globalisering. Detta har skapat beroendeförhållanden inte bara mellan nationer utan även mellan de finansiella institutioner som hanterar det dagliga flödet av finansiella medel mellan dessa länder. Låg kapitaltäckning och högt risktagande, till följd av kortsiktighet och generösa incitamentsprogram, blev faktorer som accelererade krisen. Detta skedde trots att det fanns ett regelverk för finansiella institut, Baselregleringen, vilket behandlar kapitaltäckning, värdering av tillgångar och risker, allt i syfte att skapa stabilitet på finansmarknaden.

”The Basel club of regulators is working to raise level and improve the quality of bank capital.” The Economist 12-18 september 2009

1

Elektronisk källa, Riksbankens ”Penning- och valutapolitik” 2/2005, 2009-09-07

9

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Samtidigt som finansmarknadens kapitalflöden börjar öka i efterdyningarna av krisen diskuterar EU:s finansministrar och G20-ländernas representanter höjda kapitaltäckningskrav och krav på ett mer ansvarsfullt risktagande, något som kan komma att ligga till grund för ett framtida regelverk inom ramen för Basel II.2 Dessa diskussioner är problematiska då det finns krafter med olika agendor. Staten å ena sidan, som förespråkar högre kapitalkrav och investerare å andra sidan, som kräver mer utlåning för att öka rörelsen i ekonomin. Samtidigt står det klart att det sker ett skifte i risken när en banks tillstånd påverkar en annan banks tillstånd och att detta kan skapa dominoeffekter, något som kännetecknar den systematiska risk som bidrog till den globala krisen under 2008.3 Under förutsättning att alla banker bedriver korrelerade verksamheter där man innehar investeringar hos varandra, bör bankens individuella riskspridning öka. Samtidigt bör detta öka den sammantagna ekonomins risk. Detta blir ett problem eftersom regleringsmekanismer som bokslutskrav och kapitaltäckningskrav främst baseras på bankens egen risk vilket i viss mån kan motverka utlåning. Det har hävdats att risk generellt bör ses som en funktion av både bankspecifik risk men också den gemensamma risk man delar med andra banker, korrelerande risk.4

”You’ve got two opposing forces: the regulator turning the screws and the investors saying you need more leverage” Business Week 7 september 2009

Utformningen av regelverk och på vilket sätt banker kommer att hantera dessa regelverk blir intressant när man studerar balansgången mellan risk och stimulering av ekonomin, i form av krediter. Detta får dels ett nationellt och dels ett globalt samhällsekonomiskt genomslag för framtida ekonomiska kriser samt möjligheten att minimera dessa. Denna studie fokuserar på detta på en allt mer ekonomiskt integrerad marknad runt Östersjön, Östersjöregionen.5

I denna magisteruppsats, som sammanställs vid Institutionen för Ekonomi och Företagande vid Södertörns Högskola, skall författarna studera Östersjöregionens storbankers finansiella struktur, risktagande och reglering utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv med nyckeltalsanalys, simulering samt intervjuer.

2 3

Elektronisk källa, Bank of International settlement, pressmeddelande, 2009-09-07 IBID 4 IBID 5 Elektronisk källa, Nyberg, L. ”Nyberg, Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen” Sveriges Riskbank, 2009-10-25

10

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

1.2 Problemformulering
Med utgångspunkt i ovan beskriven bakgrund ställer författarna upp följande huvudfråga: i vilken utsträckning har Baselregleringens kapitaltäckning visat Östersjöregionens storbankers risk?

För att besvara huvudfrågan undersöks följande delfrågor:    Finns det ett samband mellan förändring i risk och finansiell ställning i Östersjöregionens storbanker? Vilka konsekvenser får förändrad reglering av kapitaltäckningskrav och riskvägning för Östersjöregionens storbankers buffert? Vilken utveckling av Baselregleringen motiveras av Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion?

1.3 Syfte
Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion.

1.4 Avgränsningar och definitioner
Östersjöregionen utgör en naturlig och mångsidig plattform för ekonomiskt samarbete och utbyte mellan länderna i regionen men också med övriga världen. Detta har visats genom en historiskt stark ekonomisk utveckling i regionen, inte minst under de senaste decennierna. Under 2007 gav Europeiska rådet i uppdrag åt EU-kommissionen att utarbeta en särskild Östersjöstrategi för samarbetet mellan medlemsländerna i regionen.6 En strategi som samhällsekonomiskt kommer att integrera bankverksamhet i regionen ytterligare, vilket betyder att bankernas stabilitet i regionen bör vara av största intresse för framtiden. Mot bakgrund av det utökade samarbetet avgränsas studien till Östersjönregionen där författarna ämnar använda riksbankens definition7 och behandla de banker vars säte anses ligga inom regionen. Uppsatsen kommer därmed att behandla de största bankerna på den svenska, finska, danska, estniska, lettiska och litauiska bankmarknaden. Ryska, Tyska och Polska banker kommer inte att behandlas då merparten av deras verksamhet inte bedrivs inom Östersjöregionen. Definitionen av de största aktörerna på respektive marknad inhämtas från tidskriften ”The Bankers” årliga rapport om världens 1000 största banker 2007.8 Genom en avgränsning som innefattar de största bankerna, vilka ofta har en mycket stor marknadsandel i
6 7

Elektronisk källa, Finska utrikesministeriet, Basfakta om Östersjösamarbetet, 2009-12-28 Elektronisk källa, Nyberg, L. ”Nyberg, Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen” Sveriges Riskbank, 2009-10-25 8 The Banker, top 1000 banks, 2007-07-02

11

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

hemlandet samtidigt som de konkurrerar på andra marknader inom regionen, kommer en majoritet av regionens bankmarknad att beröras av studien. Detta gör det möjligt att studera Östersjöregionen som en ekonomisk region och hädanefter kommer varje bankmarknad inte behandlas separat utan Östersjöregionen kommer att ses som en regional bankmarknad. Att vissa banker finns representerade som största bank i fler än ett land blir inte något problem då dessa studeras på koncernnivå. Därmed definieras storbanker som bankkoncerner med verksamhet i fler än ett land. De bankkoncerner som forskningen berör redovisar är; Danske bank, Jyske bank, Nordea, Nykredit, Pohjola bank, Skandinaviska enskilda banken (härefter SEB), Svenska Handelsbanken (härefter SHB) och Swedbank. I dessa koncerner ingår; Hansabank Group, verksamma i Lettland och Litauen, genom Swedbank. Vilniaus Bankas, verksamma i Litauen, genom SEB. Eesti Ühlspank, verksamma i Estland, genom SEB. Till sist ingår även Nordea Group vilka har dotterbolag i form av Nordea Bank Danmark, Nordea Bank Finland. I de fall då konsolideringar skett avgränsas studien till att studera den största av de sammangående aktörerna. Tidsperioden avgränsas till 21 år, 1988-2008 med grund i att de Baselregler, som senare beskrivs, började implementeras i regionen 1988. Under 2006-2008 applicerades en andra, utvecklad version, av Baselramverket vilken också är intressant att få med i studien. Avgränsningen innebär också att såväl den svenska och den finska bankkrisen 1991-19939 som finanskrisen 200810 innefattas. Detta gör att forskningen kommer att beröra minst en konjunkturcykel innefattande hög- respektive lågkonjunktur. Den konjunktur som behandlas i forskningen syftar på, det senare utförligt förklarade, Economic Sentiment Indicator (härefter ESI) vilket är ett konjunkturmått som används av Eurostat.11 ESI hämtas från Eurostats databas för respektive land som enligt avgränsningen berör studien. Definitionen av risk hämtar författarna från Basel II där risk motsvarar sannolikhet för fallissemang (probability of default, härefter PD), förlust i händelse av fallissemang (loss given default, härefter LGD) och exponering vid fallissemang (exposure at default, härefter EAD).12 Dessutom talas det om en banks övergripande risk och då syftas på risken för att banken hamnar på obestånd. De valda nyckeltalen ämnar beskriva bankernas finansiella ställning avseende risk och resultat.13

9

Elektronisk källa, Bäckström U., 1990-talets internationella finansiella turbulens, Sveriges Riksbank, 2009-1228 10 Elektronisk källa, Nyberg, L. I finanskrisens kölvatten, 2009-12-28 11 Elektronisk källa, Eurostat Business Cycle Clock, Eurostat, 2009-09-29 12 Van Gestel, T., B.Baesens. Credit Risk Management, Basic Concepts: financial risk components, rating analysis, models, economic and regulatory capital, Oxford: Oxford University Press, 2009. 13 Chen, K. H., Shimerda, T. A. ”An Empirical Analysis of Useful Financial Ratios” Financial Management 10(1) 1981

12

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

1.5 Disposition

Forskningansansats
•I ovan presenterade kapitel resonerar författarna kring bankernas nyckeltal och risktagande kopplat till konjunkturcykler och samhällsnytta. Detta inleds med en Kapitel 1 bakgrund som leder till syfte, problem och avgränsning. •I kapitel två beskrivs de teorier som som anses relevanta för studien. Den tidigare och nuvarande Basel-regleringen samt nyckeltalsteorier beskrivs. Kapitel 2 Dessutom presenteras, den för ämnet aktuella, forskningsfronten.

Forskningens genomförande
•Tredje kapitlet presenterar metod och resultat för del ett av undersökningen, en tidserieundersökning utifrån de utvalda bankernas risk- och avkastningsrelaterade nyckeltal. •I kapitel fyra presenteras metod och resultat för del två av undersökningen vilken består av en simulering av ett antal olika scenarier där storleken på bufferten testas genom förändring av kapitalkrav och riskvägning för RWA. •Femte kapitlet presenterar metod och resultat för del tre av undersökningen vilken består av semistrukturerade intervjuer med lagstiftare, tillsynsmyndighet och utförare.

Kapitel 3

Kapitel 4

Kapitel 5

Författarnas bidrag till forskningen
• Kapitel sex kopplar resultatet av del ett, två och tre samman och analyseras utifrån de teorier som beskrevs i kapitel 2. Denna delsyftar till Kapitel 6 att svara på studiens uppställda syfte. • I kapitel sju presenteras studiens slutsater och slutdiskussion vilka syftar till att besvara de uppstälda frågeställningarna.

Kapitel 7

Kapitel 8

• Kapitel åtta utvärderar studiens reliabilitet och validitet ur ett kritiskt perspektiv.

13

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

2. TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel beskrivs teorin kring Baselramverket som används för att analysera den data som insamlats. Dessutom presenteras, den för ämnet aktuella, forskningsfronten. Då denna studie i många avseenden är den första som görs på den valda Östersjöregionen tas liknande forskning från andra regioner upp.

2.1 Basel I
Den 1 februari 199014, med övergångsperiod till 199215, applicerades nya kapitaltäckningsregler i Östersjöregionen baserad på en internationell överenskommelse mellan centralbankscheferna i de länder som ingår i G1016. Till grund för överenskommelsen låg det arbete som Baselkommittén för banktillsyn (härefter BCBS) bedrivit under flera år. Syftet var att bidra till att stärka sundheten och stabiliteten i det internationella banksystemet genom rättvishet och samstämmighet mellan banker i olika länder. Detta genom att minska konkurrensför- och nackdelar som en oregelbunden reglering kan ge upphov till.

Det finansiella systemet ansågs vara i behov av att bankerna täckte sin uppskattade risk för fallissemang med kapital.17 Förenklat handlar regleringen om att internationellt verksamma banker lägst skall inneha en kapitaltäckning som motsvarar 8 % av de riskvägda tillgångarna, det vill säga kapitaltäckningskravet. Marginalen mellan det lagstadgade kravet och bankens faktiska kapitaltäckning fungerar som en säkerhetsbuffert. Kapitaltäckningsgraden (härefter CAR) regleras genom att den baseras på graderad risk i tillgångarna i förhållande till andelen säkrare kapital, det vill säga kapitalbas i relation till riskvägda tillgångar (härefter RWA) bestående av marknadsrisk och kreditrisk.18 ������������������������������������������������������������ × 8% ������������������������������������������������������������������������ + ������������������������������������������������������������
Ekvation 1, Kapitalkrav enligt Basel I

������������������������������������������������������������������ =

14 15

Årsredovisning, Nordbanken, 1990. Secretariat of the Basel Committee on Banking Supervision ”The New Basel Capital Accord: an explanatory note” Basel, 2001. 16 Elektronisk källa, Nationalencyklopedin, G10, 2009-11-20 17 Basel committee on banking supervision ”International convergence of capital measurement and capital standards” Basel 1988. 18 IBID

14

How to ensure that the nightmare won’t happen again 2.1.1 Kapitalbas enligt Basel I

Johansson & Söderlund

För att definiera säkrare kapital delas kapitalbasen upp i primär- och supplementärkapital. Där primärkapitalet består av eget kapital i form av icke kumulativa preferensaktier och obeskattade reserver samt eget kapitalliknande tillgångar. Supplementärkapital får tas upp till högst 50 % av primärkapitalet, det vill säga 4 % av riskvägda tillgångar och består av hybridkapital, kreditförlustreserver och efterställda skulder.19 BCBS menade att detta skulle fungera som bas för bankverksamheten, kommuniceras offentligt och därför kunna ligga till grund för att säkra en gradvis förbättring av kvaliteten, liksom nivån, på det totala kapital som upprätthålls av internationella banker.20

2.1.2 Risk enligt Basel I Riskvägning enligt Basel I sker genom att man kategoriserar tillgångar eller icke balansförda exponeringar. Ramverket är tänkt att på ett så enkelt sätt som möjligt väga tillgångarna i fem olika riskklasser, 0, 10, 20, 50 och 100 % av det bokförda värdet. En fordring på en nations regering eller centralbank skulle i detta fall ge en riskvikt på 0 % medan fordringar på privata sektorn skulle ge en riskvikt på 100 %. Detta skulle inte ses som ett substitut till konventionell marknadsprissättning av instrument utan fungera som ett komplement. Fokus låg på kreditrisk, vilken man ansåg vara den största risken som delades upp i investeringsrisk, ränterisk, valutarisker och koncentrationsrisk.21 BCBS nämner också nationens transföreringsrisker och kommer överrens om att bankerna skall dela upp landsspecifik och internationell risk. Detta trots att BCBS i sin framställan konstaterade att en delning av utländsk och inhemsk risk ignorerar transföreringsrisker som skiljer sig mellan länder var för sig och i grupperingar. BCBS menade att sådana risker är tillräckligt signifikanta för att regelverket skall utformas lika i samtliga länder. Dessutom reflekterar en sådan uppdelning inte global integration av finansiella marknader.22

En standard för kapitaltäckning sattes på en nivå som var tänkt att vara förenligt med målet att övertid säkra välgrundade och konsekventa kapitalkvoter för alla internationella banker. Utifrån detta beslutade BCBS att målet för kapitaltäckningskravet skulle fastställas till 8 % (varav primärkapitalet skulle utgöra minst 4 %).

19

Basel committee on banking supervision ”International convergence of capital measurement and capital standards” Basel 1988 20 IBID 21 IBID 22 IBID

15

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Man bestämde att detta mål skulle vara uppnått av medlemsländernas banker i slutet av 1992, men tryckte också på att detta skulle ske så fort som möjligt. Delmål sattes, i slutet av 1990, upp till 7,25 % varav hälften skulle vara primärkapital.23

2.1.3 Kritik mot Basel I 1988 års Baselramverk har fått utstå en del kritik och har därför arbetas om under åren. Utvecklingen av finansiella instrument som sedan 1988 skett genom innovativa lösningar har skapat en snedvridning.24 Bankerna har kunnat sänka sin CAR trots att kreditriskerna i portföljerna de facto inte minskat genom dessa innovativa kapitalförvaltningsportföljer.25 Riskvägningen har kritiserats för att ha varit alltför förenklad, med de fem riskvägningskategorierna, och med för simplifierad distinktion av suveräna risker26. Att samma reglering har varit föremål för alla banker har inte givit tillräckliga incitament för bankerna att utveckla sin riskhantering.27

Eftersom man endast behandlade kreditrisk i 1988 års överenskommelse, och senare lade till marknadsrisk 1996, har tillsynsmyndigheternas utvärdering visat att regleringen inte behandlat riskstyrningsprocessen i sig, det vill säga den operativa risken.28 Detta har möjliggjort att bankerna kunnat minska kredit- och marknadsrisker genom informationsteknisk utveckling av den operativa verksamheten. Detta genom att förskjuta risken på dessa system, samtidigt som det egentligen inte funnits några restriktioner för den operativa risken.29

23

Basel committee on banking supervision ”International convergence of capital measurement and capital standards” Basel 1988. 24 Ong, M. J. Hashagen, The Basel Handbook 2nd edition A Guide for Financial Practitioners, London: 2007. 25 Van Gestel, T., B.Baesens. Credit Risk Management, Basic Concepts: financial risk components, rating analysis, models, economic and regulatory capital, Oxford: Oxford University Press, 2009. 26 Secretariat of the Basel Committee on Banking Supervision ”The New Basel Capital Accord: an explanatory note” Basel 2001. 27 Van Gestel, T., B.Baesens. Credit Risk Management, Basic Concepts: financial risk components, rating analysis, models, economic and regulatory capital, Oxford: Oxford University Press, 2009. 28 Ong, M.J. Hashagen, The Basel Handbook 2nd edition A Guide for Financial Practitioners, London: 2007. 29 IBID

16

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

2.2 Basel II
Basel II är i grunden ett, av BCBS framarbetat, EU-direktiv som antogs av medlemsländerna år 2006. Direktivet antogs som praxis år 2007 av de flesta medlemsländer och gäller för kreditinstitut samt alla bolag som hanterar värdepapper samt för tillsynsmyndigheter.30 Dessa direktiv utgår från kapitalkravsbegreppet i Basel I men indelas i tre pelare.

2.2.1 Pelare ett, Grundläggande kapitalkrav I pelare ett anges bland annat uträkningsmodellerna för, och reglering av, bankens kapitaltäckningsgrad. Till skillnad från Basel I som vid uträkning av CAR bara tog hänsyn till marknadsoch kreditrisk tar Basel II även hänsyn till operativ risk. Skillnaden är att man i Basel II minskat kapitalkravet för kreditrisk och lagt till kravet för operativ risk. Det grundläggande kravet för en bank är ett CAR på, som lägst, 8 % där minst 4 % skall utgöras av primärkapital liksom i Basel I.31

Man skiljer på tre typer av kapital: primärkapital definieras i Basel II som icke kumulativa preferensaktier, kapitalandel av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfonder med undantag för bland annat uppskrivningsfonder vilka inte får räknas med. Supplementär- och tertiärkapital definieras som efterställda skuldförbindelser med ursprunglig löptid på minst fem år.32,33 Andra poster som får ingå i antingen primär- eller supplementärkapitalet efter godkännande av tillsynsmyndighet är förlagsinsatser samt andra kapitaltillskott och reserver. Dessa tillgångar utgör tillsammans kapitalbasen. Kapitalbasen divideras sedan med RWA som utgörs av de tre riskerna. ������������������������������������������������������������ × 8% ������������������������������������������������������������ + ������������������������������������������������������������������������ + ������������������������������������������������ ������������������������
Ekvation 2, Kapitalkrav enligt Basel II

������������������������������������������������������������������ =

Hur långt banken har kommit i sin finansiella strukturutveckling och därmed riskhantering utgör grunden för på vilket sätt de olika riskerna beräknas från enklare schablonmetoder till avancerade riskvägningsmodeller. De olika riktlinjerna och metoderna för varje risktyp beskrivs nedan.

30 31

Finansinspektionen ”Företagens interna kapitalutvärdering.” Stockholm: Rapport 2005. Finansinspektionen ”Företagens interna kapitalutvärdering.” Stockholm: Rapport, 2005. 32 Basel committee on banking supervision ”International convergence of capital measurement and capital standards A Revised Framework Comprehensive Version” Basel 2006. 33 Gregow, T., Sveriges rikes Lag, Lag 2006:1371, 2007.

17

How to ensure that the nightmare won’t happen again 2.2.1.1 Kreditrisk

Johansson & Söderlund

Finansiella institut har merparten av sina inkomstbringande verksamheter i kreditverksamhet. När dessa ställer ut lån eller garantier till olika låntagare uppstår risken att motparterna inte kommer att kunna fullgöra sina förpliktelser. Denna risk är olika stor beroende på vem som är låntagare. Varje tillgång skall väga risken för fallissemang. Detta kan enligt Baselreglerna göras på flera olika sätt. Dels kan motparten använda riskklassificering (ratings) hos oberoende kreditinstitut, exempelvis Standard & Poor eller Moody’s. Låntagarnas olika rating ger olika riskvägda värden för krediterna. Ett lån till en centralbank i ett OECD-land får därigenom en låg riskvikt, med andra ord att lite medel behöver sättas av i kapitalbasen då risken för fallissemang är näst intill obefintlig. Däremot ger ett lån till ett kapitalsvagt litet företag en högre riskvikt och därmed större krav på avsättning i kapitalbasen. Den andra metoden för beräkning av kreditrisken är genom mer avancerade interna mätningar, IRKmetoden. Denna metod är än mer precis och kan komma att ge ett lägre kapitalkrav på respektive tillgång. Även här ges olika låntagare olika riskklassificering med skillnaden att bankerna själva bestämmer sina riskvikter genom egna klassificeringssystem. Samtliga krediter skall värderas efter tre huvudsakliga faktorer; PD, LGD och EAD.34 Denna värdering skall göras utifrån ett cykliskt perspektiv vilket inte bör innefatta en hel konjunkturcykel och som minimum innefatta minst sju år.35 IRKmetoden innebär att banken bestämmer PD och att den lokala tillsynsmyndigheten bestämmer de andra faktorernas standardvärden. Det finns också en mer avancerad IRK-metod i vilken banken tillåts räkna ut LGD och EAD själva. För att åstadkomma en egen IRK-utredning krävs stora resurser, vilket kan uppvägas av att riskvägningen blir mer precis.36

2.2.1.2 Marknadsrisk Marknadsrisk innebär den påverkan en marknadsförändring skulle ha på en bank. Med marknadsförändring menar man här räntor, valutakurser etc. vilka skulle kunna vara orsaker till förlust. Två olika metoder får användas för beräkning av marknadsrisken, antingen en schablonmetod, alternativt en mer avancerad IRK–metod. Marknadsriskdelen i Basel II är i stort sett oförändrad gentemot Basel I.37 Med den avancerade IRK-metoden baseras kapitalkravet på bankens interna system, men för att få använda denna metod måste banken ha ett godkännande av tillsynsmyndighet. För att bli godkänd måste riskmodellerna dels vara tillräckligt precisa och dels vara en del av bankens dagliga riskprocess.
34

Van Gestel, T., B.Baesens. Credit Risk Management, Basic Concepts: financial risk components, rating analysis, models, economic and regulatory capital, Oxford: Oxford University Press, 2009. 35 Basel committee on banking supervision ”International convergence of capital measurement and capital standards A Revised Framework Comprehensive Version” Basel 2006. 36 IBID 37 IBID

18

How to ensure that the nightmare won’t happen again 2.2.1.3 Operativ risk

Johansson & Söderlund

Operativ risk syftar på internt fallissemang som en följd av interna förfaranden som inte fungerat, antingen till följd av mänskliga eller systematiska fel.38 Denna risk beror alltså inte på några direkta externa faktorer. Kassörens räknefel eller VD:ns felbeslut är exempel på vad som innefattas i den operativa risken. Den operativa risken får beräknas med antingen en basmetod eller med en IRKmetod. Liksom i marknadsrisken måste banken, för att få använda IRK-metoden först få ett godkännande av tillsynsmyndighet.

2.2.2 Pelare två, Riskbedömning och tillsyn Basel II, pelare två, behandlar relationen mellan tillsynsmyndigheter och bankerna. Processen då risker och riskhantering bedöms utifrån kapitalkrav som framkommit enligt den första pelaren. Tanken är att tillsynsmyndighetens skall behandla risker som inte finns med i pelare ett så som strategisk risk.39

Styrelsen i banken skall utforma de riskvägningsmetoder och strategier som skall göra att banken kan uppnå och bibehålla önskad kapitalnivå. Om en bank använder IRK-metoden innebär det att den måste göra en utvärdering med ett stressat value at risk (härefter VaR) istället för ett normalt VaR vilket används vid normal riskvägning.

Till tillsynsmyndigheternas uppgifter hör att hålla en nära relation till bankerna genom att övervaka och vidta åtgärder om bankerna inte uppnått kraven. Ofta arbetar tillsynsmyndigheterna och bankerna tillsammans för att hålla en marginal till kapitalkraven och därigenom få ett högre kreditbetyg och därmed kunna låna till lägre kostnad.

2.2.3 Pelare tre, Informationskrav Det åligger bankerna att enligt tredje pelaren agera med transparens genom att offentliggöra information. Det handlar om att intressenter som skall bedöma riskvärdigheten skall kunna göra det med tillräcklig information. Detta skall ge marknadsincitament att minska riskerna.

Informationskravet skiljer sig mellan banker och dess struktur samt på vilka affärsområden man agerar, det finns dock generella krav som gäller alla banker i alla länder.

38 39

Gregow, T., Sveriges rikes Lag, Lag 2006:1371, 2007. Finansinspektionen, ”Företagens interna kapitalutvärdering” Stockholm: Rapport, 2005.

19

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

2.3 Presentation av nyckeltal
2.3.1 Kapitaltäckningsgrad, CAR Det första av våra valda riskmått, CAR, utgår från Basel I respektive Basel II beroende på vilket direktiv som var gällande för det innevarande året. CAR är ett centralt mått i Baselregleringarna och därmed även i denna forskning. Kapitaltäckningsgraden enligt Basel I räknas ut enligt: ������������������ = ������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������ + ������������������������������������������������������������������������
Ekvation 3, CAR enligt Basel I

Enligt Basel II, vilken implementeras av de undersökta bankerna under 2007, däremot tas, som nämnts ovan, även hänsyn till den operativa risken vilket ger: ������������������ = ������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������ + ������������������������������������������������������������������������ + ������������������������������������������������ ������������������������
Ekvation 4, CAR enligt Basel II

CAR är ett mått som ställer bankens kapitalbas i relation till dess totala risk, i form av riskvägda tillgångar och som är mycket centralt i Baselregleringen. Kravet enligt Lag (2006:1371) och därmed enligt Basel II är att en bank skall ha en kapitalbas motsvarande minst 8 % av sina riskvägda tillgångar.40

2.3.2 Riskvägda tillgångar, RWA och ARW RWA i en bank räknas, enligt Basel, fram enligt: ������������������ = ������ × 12,5 × ������������������
Ekvation 5, RWA enligt Basel

Genom att sätta RWA i relation till bankens totala tillgångar som helhet, fås ett ratio, average risk weight (härefter ARW) för varje tillgångs genomsnittliga risk. Denna beräkning görs enligt: ������������������ = ������������������ ������������������������������������ ������������������������������å������������������������
Ekvation 6, ARW

Shrieves och Dahl presenterade redan 1992 en studie som visade att det finns ett positivt samband mellan förändringar i risk och förändring i kapitalet. Ett av de mest centrala måtten på risk som de använde var ARW.41

40 41

Gregow, T., Sveriges rikes Lag, Lag 2006:1371, 2007. Shrieves, R., E. D. Dahl, “The relation between risk and capital in commercial banks” Journal of Banking & Finance, 1992.

20

How to ensure that the nightmare won’t happen again 2.3.3 Credit Loss Ratio, kreditförlustratio

Johansson & Söderlund

För att definiera kreditförlustratio (härefter CLR) måste man först definiera vad som är en kreditförlust. En bank som ställer ut krediter åt sina låntagare förväntar sig i framtiden ett positivt kassaflöde från dessa lån. Med kreditförluster menar man dels de konstaterade kreditförlusterna som man reglerat från bankens resultat men även de kreditförluster som är befarande. CLR är ett mått på hur stor del av den totala utlåningen som fallerat och som inte längre inbringar ett positivt kassaflöde. Uträkningsformeln för kreditförlustnivån ser ut som följer: ������������������ = ������������������������������������������ö������������������������������������������ ������������������������������ ������������������å������������������������
Ekvation 7, CLR

2.3.4 Räntabilitet på eget kapital, ROE Räntabilitet på eget kapital, return on equity (härefter ROE) är ett bra och viktigt mått på vilket resultat en bank haft under en tidsperiod. ROE ger en inblick i hur mycket avkastning ägarnas investerade pengar genererar. Kopplas detta till företags uppställda mål, att skapa avkastning till ägarna ger det att ROE är ett viktigt mått.42 Sveriges riksbank såväl som Jensen Investment Management propagerar för att ROE är ett användbart kriterium för val av investering och lönsamhet.43,44 Även Foong anser att ROE är ett bra sätt at visa effektivitet i en bank. 45 Formeln som används för framräknande av ROE i denna studie är: ������������������ = ������������������������������ ������������������������������ ������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������������ ������������������������ ������������������������������������������
Ekvation 8, ROE

2.3.5 Kostnad/inkomstratio, K/I-tal Kostnad-/inkomstratio (härefter K/I-tal) är ett framgångsmått i vilket betraktaren kan se hur stor del av ett företags intäkter som går åt till utgifter. K/I-talet räknas fram enligt: ������/������ − ������������������ = ������������������������������������������������������ ������������������ä������������������������
Ekvation 9, K/I-tal

Ett K/I-tal applicerat på en bank blir ett uttryck för bankens totala rörelsekostnad gentemot nettointäkter och därmed ett utryck för hela bankens totala kostnadseffektivitet.46
42

Shrieves, R., E. D. Dahl, “The relation between risk and capital in commercial banks” Journal of Banking & Finance, 1992. 43 Jensen Investment Management, “Why return on Equity is a useful criterion for equity selection”, 2008. 44 Sveriges Riskbank, ”Svenska storbanker i en internationell jämförelse” Finansiell stabilitet 1/2002, 2002. 45 Foong. K. K., “Return-on-equity ratio can show how efficient banks are” Malaysian Institute of Economic Research, 2008. 46 Brownlow, D., “Bank Efficiency: Measure for measure” International Banking Systems Journal, 2007.

21

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

2.4 Forskningsfront
Generellt kan sägas att tidigare studier om banker och dess systemfunktioner ofta ligger på ett nationalekonomiskt plan med ett makro- och mikroekonomiskt perspektiv. Detta synsätt skiljer sig en hel del från det företagsekonomiska perspektiv, utifrån nyckeltal och kapitalstruktur, vilket appliceras i denna studie. Studier på området är sällsynta inom företagsekonomin, dels för att banker är mer komplexa som institutioner och dels för att de enligt lag inte är lika öppna informationsmässigt som företag i övrigt. Av denna anledning är studierna på området få och behandlar oftast fiktiva scenarier eller länder med speciella regler för bankers öppenhet, något som gör att studierna sällan går att applicera på banker i länder med konventionellt banksystem. Det finns dock ett antal studier som kan ligga till grund för ett vidare resonemang efter denna studie. Detta avsnitt beskriver den forskning som är relevant för ett resonemang kring resultaten i analysen.

Under utvecklingen av Baselramverket har flera litteraturstudier sammanställts på området. I artikeln "Bank Capital Regulation in Contemporary Banking Theory: A Review of the Litterature" genomförs en genomgång av forskningen före år 2000 om Basel I samt den pågående utformningen av Basel II. Forskningen visar ingen entydighet i sitt utlåtande om hur en optimal bankreglering skulle kunna se ut. Detta med grund i att flera olika modeller under specifika antaganden har visat olika resultat. Samtidigt finns det flera åsikter om huruvida bankernas marknadsmisslyckanden överhuvudtaget rättfärdigar reglering. Forskningen visar dessutom att det saknas förståelse för effektiviteten i de finansiella mellanhändernas informationsprocesser och riskfördelningen mellan bankernas anspråkstagare i en jämviktsmodell. Trots dessa brister har redan den forskning som bedrivits, särskilt den som bygger på samtida bankteori, gett några värdefulla insikter för utformningen av kapitalkravet. Minimumkapitalkravet ökar bankens stabilitet men ligger även till grund för vissa, om än blygsamma, kostnader. Samtidigt som en ökning av bankkapitalet är kostsamt, är de inte perfekta som substitut till risk. Forskningen visar också att det finns fördelar med informationstillgänglighet i bankerna, som i detta fall skapar incitament att reglera med fler instrument än kapitalstandarder för att fastställa gränsvärden vid störningar. Detta inte minst för överföring av kontroll från aktieägarna till konsumenternas representanter, tillsynsmyndigheterna. En del av dessa forskningsansatser ligger till grund för den löpande regleringen, som övergår från att, i Basel I, ha haft en ”one-size-fits-all"utformning till att, i Basel II, få en flerformsliknande utformning, som ger bankerna olika former av reglering. Flera invändningar som framkommit i forskning om Basel I har inte justerats till Basel II.47

47

Santos, João A. C.”Bank Capital Regulation in Contemporary Banking Theory: A Review of the literature” BIS 2000.

22

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Ytterligare en forskningsartikel utvärderar forskningen på området. I artikeln "An Academic Response to Basel II" menar författarna att Basel II är ett misslyckande vad gäller att lösa de brister som funnits i Basel I. Istället har man skapat förutsättningar för nya källor till instabilitet. Regleringen tar inte hänsyn till att risken är endogen och kan därför ge upphov till att destabilisera ekonomin och ge upphov till asymmetri. De statistiska modellerna har visat sig underskatta och inkonsekvent prognostisera den gemensamma risken. Det har visat sig att även kreditvärderingsinstitutens standardiserade metod för kreditriskrating är bristfälliga vad gäller prognoserna för enskilda kunders kreditvärdighet. Denna forskning hävdar även att finansiella regleringar av naturen är procykliska och kommer att förvärras avsevärt med Basel II, något som även styrks av senare forskning presenterad nedan. I och med att man underskattar den finansiella risken kan detta leda till otillräcklig förståelse av sannolikheten för en systemkris. Man menar avslutningsvis att de föreslagna Baselreglerna skulle harmonisera investeringsbeslut under kriser med konsekvensen att det globala finansiella systemet skulle bli destabiliserat snarare än stabiliserat.48

Bankerna som är systemviktiga är för stora för fallissemang, det hävdas i artikeln "How Much Did Banks Pay to Become Too-Big-to-Fail and becomes systemically important?" Forskningen menar att banker är villiga att konsolidera sig till en sådan ställning i samhället att de blir systemviktiga och därmed så stora att de i princip inte kan falla, något som av marknaden ses som positivt.49

Bankernas vinstmaximering gör det svårt att kontrollera risktagande hävdar artikeln "A theory of bank regulation and management compensation". Forskningen visar att det uppstår agentproblem genom att bankreglering koncentreras kring förhållandet mellan bankernas kapitalration vilket blir ineffektiv för att kontrollera risktagande. Man föreslår istället att en mer direkt mekanism appliceras för att påverka bankens incitament till risktagande, främst med incitamentsfunktioner för ledningens ersättningar. Forskning har därmed visat att bankens ägare väljer en optimal ersättning till ledningen som gör att ledningen föredrar första bästa vinstmaximerande investering.
50

Ytterligare forskning

tyder på att justeringar för risk är viktig när det gäller vinsteffektivitet, men inte när det kommer till kostnadseffektivitet. Detta visar artikeln "Efficiency, endogenous and exogenous credit risk in the banking system of the euro area" som studerar effektiviteten och kreditrisken för banker i

48

Danielsson, J. P. Embrechts, C. Goodhart, C. Keating, F. Muennich, O. Renault and H. Song Shin “An Academic Response to Basel II” LSE Financial Markets Group an ESRC Research Centre Special Paper Series 2001. 49 Brewer III, E., J. Jagtiani, ”How Much Did Banks Pay to Become Too-Big-To-Fail and to Become Systematically Important” DePaul School of Business, Federal Bank of Philadelphia 2009. 50 Kose J. A. Saunders, Lemma W. Senbet “ A theory of bank regulation and management compensation” The Review of Financial Studies Spring Vol. 13, No. 1, pp. 95-126 2000.

23

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Europaområdet, med en stokastisk ansats för att utreda huruvida riskhanteringen för de analyserade bankerna var mer försiktig eller mer hänsynslös under perioden som analyseras.51

Det finns en del forskning som kritiserar nyckeltalen som riskmått. I artikeln "Capital requirements and bank behaviour: Empirical evidence for Switzerland” ställer man sig tveksam till den idag rådande regimen om riskbaserad kapitalbas. Detta med grund i att de som sätter reglerna i stor utsträckning inriktat sig på att styra och reglera den miniminivå på kapital som en bank måste ha. Vidare visas att bankerna som underställs ett sådant regelverk i stor utsträckning höjer sin kapitalbas när den sjunkit nära miniminivån. Forskningens slutsats visar att detta inte påverkar den risk som bankerna faktiskt tar, detta utifrån att det finns ett positivt, signifikant samband mellan förändring i risk och förändring i kapitalbas i relation till totala tillgångar. Däremot visas att det inte finns något samband mellan förändring i risk och förändring i kapitalbas i relation till RWA.52 Artikeln "A theory of systemic risk and design of prudential bank regulation" kritiserar istället sättet på vilket den systematiska risken, som behandlas i såväl Basel I som Basel II, räknas fram. Det hävdas att endast den egna risken tas i beräkning och inte den, som den kallas, korrelerande risken som uppstår när banker har investeringar i andra banker. Genom att banker har stora investeringar hos varandra ökar den systematiska risken på aggregerad nivå. Genom att beräkna och reglera risken utifrån både egen risk och korrelerad risk menas att den systematiska risken skulle kunna minimeras.53

Många forskningsartiklar behandlar konjunkturcykelaspekten vad gäller kapitaltäckning och buffert. Artikeln "Cyclical Implications of the Basel II Capital Standards" menar att de centrala förändringar som föreslogs ingå i Basel II-regelverket, internräntebaserat kapitalkrav, kommer att skapa konjunkturkänsligare minimikapitalkrav beroende på kunden. Den empiriska analysen understryker också vikten av att hantera olika metodologiska frågor som dyker upp i detta sammanhang för att förhindra en konjunkturrelaterad snedvridning. Man nämner dock att en sådan slutsats kan motsättas genom att ett minskat kapitalkrav i sämre tider skulle kunna ge regulatorerna en ursäkt att ha överseende med efterföljande sannolika former av moralisk risk. Man menar att denna motsättning är viktigt men bör vara sekundärt i en djup kris. Om kapitalkravet inte minskas kan det leda till att regleringen blir oförsvarbar och att ingen längre tror på dess funktion. Man diskuterar även konjunkturcykelindikatorer som minskar kapitalkravets förhållande till riskvägda tillgångar från
51

Pastor, J. M. L. Serrano ”Efficiency, endogenous and exogenous credit risk in the banking system of the euro area” Instituto Valenciano de Investigaciones Económicas, S.A.First Edition October 2000. 52 Rime, B. Capital requirements and bank behavior: Empirical evidence for Switzerland, Journal of Banking & Finance 25 (2001) 789-805 53 Viral V. Acharya “A theory of systemic risk and design of prudential bank regulation” Journal of Financial Stability 5 (2009) 224–255

24

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

8 % till 6 % när BNP faller till lägre nivåer, om än på en tankemässig nivå.54 Även "Basel II and the Cyclicality of Bank Capital" hävdar att kapitalregler, där summan av det minimala kapitalet är en faktor av, bland annat, det ekonomiska läget kan ge upphov till större konjunkturfluktuationer. Detta då ett svagt ekonomiskt läge eller en lågkonjunktur kan tvinga banken att höja sin kapitalbas och minska sin utlåning samtidigt som en högkonjunktur kan eldas på genom minskade krav på kapitalbas och därmed ökad utlåning.55 I artikeln "Banks’ regulatory capital buffer and the business cycle: evidence for German savings and cooperative banks" testas detta på bankers buffert, genom att analysera effekten av konjunkturcykeln på lagstadgade kapitalkravet på tyska banker under perioden 1993-2003. De tyska bankernas utveckling visar att den lagstadgade kapitalbufferten fluktuerar anticykliskt över konjunkturcykeln.56 Senare artiklar som "The cyclical effects of the Basel II capital requirements" propagerar precis som tidigare att kapitaltäckningsreglerna fördjupar kriser och eldar på högkonjunkturer men hävdar att storleken på bufferten är en viktig faktor för att undvika konjunkturförstärkande effekter av en reglering. Med buffert menas i denna artikel det kapital som banken håller utöver det regelsatta minimikapitalet. Konjunkturproblemet verkar kunna justeras med buffertnivån.57 Just kortsiktiga bufferten påvisas i artikeln "Bank Capital Buffer and Risk Adjustment Decisions” ha en positiv ömsesidig relation till justeringar av riskportföljen. Detta utifrån ett urval av amerikanska konsoliderade banker mellan 1986 och 2006 genom årliga beräkningar. Forskningen menar att justeringarna av risken är beroende av graden av bankens kapitalisering. Även denna nyare forskning påvisar ett konjunkturcykelmönster med tidsvarierande analys på lång sikt med negativt samband under krisen mellan 1991 och 1992 samt positivt samband före 1991 och efter 1997.58 Att Baselregleringens andra version skulle justera konjunkturaspekten genom att ta höjd i kapitaltäckningen eftersom man beräknar kapitaltäckningen med genomcyklisk riskvägning motsägs av artikeln "No Cure Through the Cycle" genom att det skulle göra riskvägningen svagare och att historisk uppskattning skulle snedvridas.59

Det är inte en helt entydig bild som forskningen ger av hur och vem som skall reglera bankerna. Forskningen "Rethinking bank regulation A Review of the historical evidence" diskuterar nyckelmotiven till reglering, stabilitet kontra avkastning utifrån reglering i USA. Utifrån detta hävdar
54

Kashyap A. K. JC. Stein “Cyclical Implications of the Basel-II Capital Standards” Graduate School of Business, University of Chicago , Department of Economics, Harvard University November 2003. 55 Illing, M., Paulin, G. “Basel II and the Cyclicality of Bank Capital”, Canadian Public Policy / Analyse de Politiques, 31(2) (2005): 161-180 56 Stolz S., M. Wedow, “Banks’ regulatory capital buffer and the business cycle: evidence for German savings and cooperative banks” Discussion Paper Series 2: Banking and Financial Studies No 07/2005. 57 Heid, F. “The cyclical effects of the Basel II capital requirements” Journal of Banking & Finance 31 (2007): 3885–3900 58 Jokipii, T., A. Milne “Bank Capital Buffer and Risk Adjustment Decisions” The Swiss National Bank 2009. 59 Rowe, D. ”No Cure Through the Cycle” Risk, Risk Analysis 2003.

25

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

man att det är mer troligt att marknadskrafterna kan justera konflikten mellan stabilitet och avkastning när banker underminerar sina säkerheter. Det vill säga marknadsmekanismen snarare än lagstiftning, kan bestämma gränsnivåer mellan utlånings- och emissionsgarantier och åtgärda eventuella intressekonflikter.60 "Rethinking bank regulation; till angles govern" spinner vidare på begreppet marknadskraft och menar att utökad reglering och förstärkt kapitalstandard inte ökar utvecklingstakt och bankeffektivitet, minskar inte korruption vid belåning och inte heller bankernas riskkänslighet. I många fall leder detta till motsatt effekt. Trots detta stödjer ansatsen pelare 3 i Basel II om marknadsdisciplin. Informationsspridning bidrar till möjligheten för marknaden att justera bankernas förehavanden, offentlig reglering och kapitalkrav är då utmärkt, om det främjar privat övervakning, som enligt ansatsen socialt sett skulle ge ett betydligt mer önskvärt resultat.61

I artikeln ”Banks’ buffer capital: How important is risk” visas att de flesta banker håller kapital över kapitaltäckningens miniminivåer definierade av Basel I och Basel II. Genom att ha studerat norska banker testades bufferten som försäkring, portföljrisk, konkurrenseffekt, tillsyn och ekonomisk tillväxt. Forskningen visade att kapitalbuffert används både som försäkring, för att uppnå kapitalkravet och som konkurrensmedel. En negativ riskeffekt påvisar dock att det finns en moralisk risk närvarande. Även denna forskning påvisar buffertens kontracyklikalitet.62 Tillgång till information tillsammans med innovation har ökat möjligheten till handel med bankens tillgångar och minskat beroendet av styrning av banktjänstemän hävdar man i artikeln "The marketability of bank assets, managerial rents and banking stability". Detta menar man får två konsekvenser för en stabil bankverksamhet. Dels att intressekonflikten mellan bankledningen och aktieägarna minskas. Därför måste bankernas kapitalstruktur regleras mindre genom disciplinära åtgärder. Trots detta kan det hela också leda till att ledningens incitament att noga kontrollera och på lång sikt minska, med negativa konsekvenser för tillgångarnas kvalitet. Således ökar inte nödvändigtvis bankernas risk för fallissemang. Forskningen menar att detta skulle kunna ge en förklaring till ursprunget av den senaste subprimekrisen.63

60

Kroszner, R. S. “Rethinking bank regulation, A Review of the historical evidence” Journal of Applied Corporate Finance, 1998. 61 Barth, R G. Caprio, R. Levine ”Rethinking bank regulation; till angles govern” Cambridge University Press 2006. 62 Lindquist, K-G.”Bank´s buffer capital: how important is risk” Norges Riksbank 2003. 63 Fecht F., W. Wagner “The marketability of bank assets, managerial rents and banking stability” Journal of Financial Stability (2009): 272–282

26

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

FORSKNINGENS GENOMFÖRANDE
Denna forskning genomförs genom tre separata studier. Då dessa tre studier i många avseenden är mycket olika varandra ställs de i detta avsnitt upp som tre separata delar. Varje studiedel har sitt eget metodavsnitt där det redogörs för hur studien genomförts. Dessutom har varje del en separat resultatdel. Denna uppdelning görs för att underlätta överblicken i studien och för att mer läsarvänligt dels förklara tillvägagångssättet och dels presentera resultatet. I del ett redogörs för nyckeltalsanalysen, i del två för simuleringen och i den tredje och sista delen för intervjuerna.

27

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

3. DEL 1 NYCKELTALSANALYS
I denna del, del ett av forskningens genomförande, görs en multivariat tidserieundersökning utifrån de valda bankernas finansiella rapporter. Detta genomförs dels genom analys av risk- och avkastningsrelaterade genomsnittliga faktiska nyckeltal och dels genom årlig förändring i risk ställt mot årlig förändring i avkastning med hänsyn till ett konjunkturperspektiv. Denna del är kvantitativ och resultatet redovisas genom såväl diagramframställan, korrelationstester som multipel regressionsanalys och syftar till att svara på frågan om det finns ett samband mellan förändring i risk och finansiell ställning i Östersjöregionens storbanker.

3.1 Metod för nyckeltalsanalysen
3.1.1 Val av metod Denna del av forskningen utgår från en deduktiv ansats i den meningen att den utgår från tidigare forskning och nyckeltalsmodeller. Dock är, som beskrivet i forskningsfronten, majoriteten av den tidigare forskningen genomförd på andra marknader eller med andra angreppssätt vilket gör denna forskning till relativt oprövad och nydanande.

Perioden ses som en regional cykel, det vill säga en hel konjunkturcykel i en specifik region, vilken innefattas av olika event i form av konsolideringar och kriser. Metoden är kvantitativ och endast siffror används i denna del av studien.

Genom att fler bankers finansiella ration sätts i relation till varandra och senare sätt i relation till regleringen som gäller för industrin, kommer bankindustrins generella norm att kunna påvisas. Att se historiska finansiella ration kan vara en bas för att förutspå och analysera framtida utveckling. Nyckeltal ändras i regel med förändringar i konjunkturcyklar vilket gör att det bör justeras för den senare i syfte att få ett så verkligt värde som möjligt.64

3.1.2 Datainsamling Forskningsstudien behandlar enbart sekundärdata i form av nyckeltal från de valda bankernas årsredovisningar eller tilläggsrapporter till årsredovisningarna mellan åren 1988 och 2008, totalt 21 år. Då nyckeltalens innebörd kan ha förändrats under tidsserien har författarna valt att ta respektive

64

Van Greuning, H. S., B. Bratanovic, Analyzing banking risk: a framework for assessing corporate governance and Risk management, 3:rd edition, The bank of International reconstruction, 2009.

28

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

års faktiska nyckeltalsvärde enligt tidigare definitioner. Nyckeltalen som studeras i den första delen är indelade i två huvudkategorier, riskmått och framgångsmått. De nyckeltal som studeras är:

Riskmått:    CAR ARW CLR

Framgångsmått:   K/I-tal ROE

CAR är ett mått som ställer bankens kapitalbas i relation till dess totala risk, i form av riskvägda tillgångar, vilket gör det intressant för studien.65 Även ARW blir intressant då det är ett riskmåttsratio där RWA ställs i relation till bankens totala tillgångar för att på så sätt se bankens tillgångars genomsnittliga risk.66 CLR är ett mått som visar kreditförlusterna i förhållande till bankens totala utlåning, något som gör det intressant att betrakta ur ett riskperspektiv. Utifrån dessa förutsättningar får de valda riskmåtten anses ge en god bild av bankens riskexponering utifrån publik information.67,68 Tidigare studier påvisar även att ROE69 och K/I-tal70 är relativt tillförlitliga, väl beprövade och allmänt vedertagna resultatmått vilket gör att de i studien kan antas ge en god representation för bankens faktiska resultat.

65

Riksgälden, ”Den nya lagen om kapitaltäckningskonsekvenser för insättningsgarantiavgiften”, Stockholm: PM, Riksgäldskontoret, 2008. 66 Shrieves, R., E. D. Dahl, “The relation between risk and capital in commercial banks” Journal of Banking & Finance, 1992. 67 Ernst & Young, “Global nonperforming loan report 2004”, Ernst & Young, 2004. 68 Berger, A. N. , R. De Young, “Problem Loans and Cost of efficiency in Commercial Banks”, Journal of Banking and Finance, Vol. 21, 1997. 69 Foong. K. K, “Return-on-equity ratio can show how efficient banks are” Malaysian Institute of Economic Research, 2008. 70 Heikensten, L. ”Svenska banker i ett internationellt perspektiv”, Sveriges Riksbank, 2008.

29

How to ensure that the nightmare won’t happen again 3.1.3 Dataanalys

Johansson & Söderlund

Data, insamlad för denna del av studien kommer att bearbetas och analyseras i fyra steg.

1. Faktiska nyckeltal I det första steget sätts samtliga nyckeltal i relation till varandra, för respektive bank, under hela tidsperioden. Dessa sammanfattas i ett diagram per bank i syfte att visa kapitalstrukturen, som ett förhållande mellan respektive nyckeltal i banken. Dessa diagram presenteras i appendix 10.1 men sammanfattas i ett diagram (Figur 2) med genomsnittliga faktiska nyckeltal för samtliga banker.

2. Indexering och konjunktur I det andra steget används ESI för att skapa ett konjunkturmått för Östersjöregionen. Eurostat publicerar ESI för respektive EU-land och dessa genomsnittsjusteras för att kunna appliceras på studien.71 Denna formel ger den genomsnittliga konjunkturen för studieregionen för en period, t, vilket i detta fall motsvarar ett år. n står för totala antalet observationer.
1988−2008 ������������������������������������

∅ ������������������������ =

+ ������������������������������������ + ������������������������������������ + ������������������������������������ + ������������������������������������ + ������������������������������������ ������
Ekvation 10, Genomsnittlig ESI

ESI är en typ av barometerindikator, vilken sammanställs utifrån fem ekonomirelaterade sektorer. Indikatorn är därför sektorvägda värden för i vilket tillstånd ekonomin befinner sig i.72 Nettotalen för ESI förses med en standardiserad normalfördelning, vägs i förhållande till sektor och resultatfrekvens och slutligen normaliseras i den aktuella tidsserien med antagandet att medelvärdet är 100 och standardavvikelsen 10 vilket betyder att värden över 100 motsvarar stark ekonomi. Är värdena över 110 ses det som en indikation på att ekonomin är mycket starkare än normalt. Vid motsvarande tolkning av undre värden, ses värden under 100 som svagare respektive under 90 som mycket svagare ekonomi.73

71 72

Elektronisk källa, Business Cycle Clock, Eurostat, 2009-09-29 Eurostat, “Statistical Methods for Potential Output Estimation and Cycle Extraction: draft” Eurostat working paper, 2009. 73 Konjunkturinstitutet ”Barometerindikatorn sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin” Konjunkturinstitutets rapport, 2007.

30

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

För att det skall gå att utläsa mönster och tendenser och för att öka jämförbarheten för bankerna sammantaget i förhållande till konjunkturbarometern, justeras nyckeltalen till en barometerindikator på samma sätt som ESI. Respektive nyckeltal för varje specifikt år subtraheras med medelvärdet för samtliga år och divideras med standardavvikelsen för samtliga år, vilket ger den standardiserade normalfördelningen med medelvärdet 0 och standardavvikelsen 1. ������������,������ = ������������,������ − ������ ������������
Ekvation 11, Standardiserad normalfördelning

Eftersom det inte finns något behov att väga nyckeltalen så normaliseras tidsserien i ett andra steg till en ny serie med medelvärdet 100 och standardavvikelsen 10. Indikatorn räknas fram genom att nyckeltalets normaliserade värde subtraheras med respektive medelvärde och sedan multipliceras med 10, vilket sammantaget divideras med standardavvikelsen och sedan adderas med 100. ������������������������������ = 10 × (������������ − ������) + 100 ������������
Ekvation 12, Standardiserad normalfördelning för indexering

3. Korrelationstest, ESI-justering och nyckeltalens förändring Genom ett korrelationstest av förhållandet mellan ESI och respektive nyckeltal ges förhållandet mellan variablerna. Om ESI förändras med 1 så ökar eller minskar nyckeltalets värde med rnyckeltal

För att kunna justera nyckeltalens procentuella förändring för konjunkturutvecklingen beräknas de indexerade nyckeltalens procentuella förändring och på samma sätt beräknas även genomsnittliga ESI:s procentuella förändring. ������ö������ä������������������������������������ = ������������ − ������������−1 ������������−1
Ekvation 13, Procentuell förändring

Genom att justera för konjunkturen ämnas en mer korrekt bild av bankernas faktiska utveckling undersökas. Då konjunkturen kan antas påverka bankens resultatmått såväl som dess riskmått kan en justering för konjunkturen ge en mer rättvisande bild av bankens egentliga resultat och risk. Därefter subtraheras respektive nyckeltal med ESI, justerat med värdet från korrelationstestet, för det specifika nyckeltalet. ������������������������������������������������������������������������−������������������������������������������������ = ∆������������������������������������������������������ − (∆������������������ × ������������������������������������������������������������ )
Ekvation 14, ESI-justering

31

How to ensure that the nightmare won’t happen again 4. Multipel regressionsanalys

Johansson & Söderlund

ESI-justerade nyckeltal ligger sedan till grund för en multipel regressionsanalys vilken utförs i statistikprogrammet SPSS där eventuella samband mellan valda riskmått och valda resultatmått kan utläsas. Denna metod ger möjligheten att se vilken påverkan ett flertal oberoende variabler har på en beroende variabel.74,75

I denna studie utgörs de oberoende variablerna av de ovan nämnda riskmåtten medan den beroende variabeln utgörs av ovan nämnda resultatmått. Totalt görs två multipla regressionsanalyser med olika framgångsmått som beroende variabel. Riskmåtten är desamma i båda analyserna. I den första ställs ROE som beroende variabel mot de ovan beskrivna riskmåtten och i den andra ställs K/I-tal mot de oberoende riskmåtten. Den formel som används för den multipla regressionsanalysen är: ������ =∝ +������1 ������1 + ������2 ������2 +. . . +������������ ������������ +∈
Ekvation 15, Multipel regressionsanalys, standard

Symbol Y

Betydelse Värde på beroende variabel, i denna studie ROE och K/I-tal.

Α Β

Konstant, om X1, X2, Xn = 0 ger det α = Y. Funktionens konstant, om positiv antas ett positivt samband, om negativ antas ett negativt samband.

X

Värde på oberoende variabel, i denna studie CAR, ARW och CLR.

Ε

Störningsfaktor, summan av alla de faktorer som inte ingår i de oberoende variablerna men som ändå kan tänkas påverka den beroende variabeln.
Figur 1, Förklaring till multipel regressionsanalys

74 75

Elektronisk källa, Princeton University, Data and Statistics Services, 2009-10-09 Djurfeldt, G., R. Larsson, O. Stjärnhagen, Statistisk verktygslåda - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, Studentlitteratur, 2008.

32

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Störningsfaktorn, ε, hos variablerna som används i den multipla regressionen består, enligt Van Greuning till stor del av konjunkturen vilken i stor utsträckning påverkar finansiella ration.76 Genom att de variabler som används i den multipla regressionen redan är justerade för ESI och därmed konjunktur lämnas denna faktor utanför regressionen. Dock skall påpekas att det inte går att helt räkna bort konjunkturen ur ekvationen, samt att andra variabler också kan ha en påverkan på den beroende variabeln, men att detta är ett sätt att justera för något som påverkar beräkningen.

När man applicerar den multipla regressionsformeln på de nyckeltal som insamlats i denna studie ger det följande två regressionsanalyser:

Med ROE som beroende variabel: ∆������������������������������������ =∝ +������1 ∆������������������������������������ + ������2 ∆������������������������������������ + ������3 ∆������������������������������������
Ekvation 16, Multipel regressionsanalys för ROE

Med K/I-Tal som beroende variabel: ∆������/������������������������ =∝ +������1 ∆������������������������������������ + ������2 ∆������������������������������������ + ������3 ∆������������������������������������
Ekvation 17, Multipel regressionsanalys för K/I-Tal

76

Van Greuning, H. S., B. Bratanovic, Analyzing banking risk: a framework for assessing corporate governance and Risk management, 3:rd edition, The bank of International reconstruction, 2009.

33

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

3.2 Resultat av nyckeltalsanalysen
Nyckeltalen redovisas i fyra former. Först redogörs för utvecklingen i de faktiska nyckeltalen, detta i ett diagram där respektive nyckeltals genomsnitt för samtliga banker visas. I den andra formen har nyckeltalen bearbetats, i enlighet med vad som beskrevs i metoden, för att visas som indexerade nyckeltal. I den tredje formen visas nyckeltalen, efter att ha ESI-justerats samt omräknats till förändring, i ett diagram. I det sista steget visas resultatet av de multipla regressionsanalyserna som tabeller för respektive resultatmått.

1. Faktiska nyckeltal Nedanstående diagram visar de genomsnittliga faktiska nyckeltalen för alla de undersökta bankerna. Nyckeltalen för respektive bank visas i diagram i appendix 10.1.

Av diagrammet nedan kan utläsas att det sammantagna CAR har legat på en nästan konstant nivå fram till 2007 då en ökning skedde. ARW har sedan toppnoteringen år 1989 på över 80 % sjunkit till under 40 % år 2008. Kraftigast har nedgången varit under 2007 och 2008 då ARW minskat med mer än 10 procentenheter. CLR har ökat under 1992 och 2008 men i övrig legat relativt konstant. ROE för bankerna sjönk under 1992, 2002 och 2008. K/I-talet sjönk mellan toppnoteringen 1992 fram till 2007 då det steg igen.

Ø faktiska nyckeltal
100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% Ø K/I-tal Ø CLR Ø ROE Ø CAR Ø ARW

1994

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Figur 2, Genomsnittliga faktiska nyckeltal

34

2008

How to ensure that the nightmare won’t happen again 2. Indexering och konjunktur

Johansson & Söderlund

De ovan presenterade genomsnittliga faktiska nyckeltalen ligger till grund för indexeringen som beskrivs i metodavsnittet. Diagrammet nedan visar dels de indexerade nyckeltalen samt även ESI.

Det går att utläsa av diagrammet att CAR ökat något under perioden, att ARW sjunkit under perioden, att CLR var som högst 1992 för att sedan falla till 2007 och då öka något igen. Man kan även se att ROE i alla fall visuellt följer utvecklingen för ESI samt att K/I-talet har haft ett närmast negativt samband med ROE och ESI.

Indexerade nyckeltal
140 130 120 110 100 90 80 70 60 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 K/I-tal ESI CLR ROE CAR ARW

Figur 3, Indexerade nyckeltal

35

How to ensure that the nightmare won’t happen again 3. Korrelationstest, ESI-justering och nyckeltalens förändring

Johansson & Söderlund

De ovan visade indexerade nyckeltalen används sedan för att göra ett korrelationstest i statistikprogrammet SPSS för att söka korrelationen mellan, dels de undersökta bankernas nyckeltal och dels mellan nyckeltalen och ESI för de undersökta åren. Resultatet av testerna visas i Figur 4. Det som går att utläsa ur denna tabell är att det finns en stark positiv koppling mellan ROE och ESI samt en relativt stark negativ koppling mellan CLR och ESI samt K/I-tal och ESI. Det finns även starka negativa kopplingar mellan; CAR och ARW, ROE och CLR, ROE och K/I-tal. Dessutom finns även starka positiva kopplingar mellan CLR och K/I-tal.

Correlation ESI ESI Pearson Correlation Sig. (2tailed) N Indikator CAR Pearson Correlation Sig. (2tailed) N Indikator ARW Pearson Correlation Sig. (2tailed) N Indikator CLR Pearson Correlation Sig. (2tailed) N Indikator ROE Pearson Correlation Sig. (2tailed) N Indikator K/I-tal Pearson Correlation Sig. (2tailed) N 1 Indikator CAR ,176 ,444 21 ,176 ,444 21 -,106 ,647 21 -,626
**

Indikator ARW -,106 ,647 21 -,744
**

Indikator CLR -,626
**

Indikator ROE ,703
**

Indikator K/I-tal -,757
**

,002 21 ,085 ,715 21 -,037 ,873

,000 21 ,114 ,623 21 ,077 ,739 21 -,865
**

,000 21 -,122 ,599 21 ,126 ,588 21 ,905
**

21 1

,000 21 -,744
**

21 1

,000 21 ,085 ,715 21 ,114 ,623 21 -,122 ,599 21 21 -,037 ,873 21 ,077 ,739 21 ,126 ,588 21

21 1

,002 21 ,703
**

,000 21 -,865
**

,000 21 -,925
**

21 1

,000 21 -,757
**

,000 21 ,905
**

,000 21 -,925
**

21 1

,000 21

,000 21

,000 21 21

Figur 4, Korrelationstester

36

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

De tal som tas med från tabellen ovan till nästa steg i nyckeltalsanalysen är korrelationerna mellan ESI och respektive nyckeltal. Nyckeltalen justeras i enlighet med vad som beskrevs i metoden. De indexerade nyckeltalen visas i sin helhet i appendix 10.1.

Nedanstående diagram vilket visar den ESI-justerade förändringen i genomsnittliga nyckeltal för alla de undersökta bankerna. Det är senare dessa tal som används i den multipla regressionen som redovisas nedan.

ESI-justerad förändring i nyckeltal
40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% ∆ CAR ∆ ARW ∆ CLR ∆ ROE ∆ K/I-tal

2000

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Figur 5, ESI-justerade förändring i nyckeltal

37

2008

How to ensure that the nightmare won’t happen again 4. Multipel regressionsanalys

Johansson & Söderlund

Från den multipla regressionsanalysen med ROE som beroende variabel kan utläsas att korrelationen mellan de oberoende variablerna och den beroende variabeln är R=0,782. Det innebär att det går att utröna ett starkt samband mellan riskmåtten och resultatmåttet. Eftersom det kritiska värdet för att se på R ligger runt 200 observationer och denna studie har 152 observationer till den multipla regressionen bör man främst se till justerade R2 (Adjusted R Square) vilken i detta fall är 0,539.77 Detta betyder att den beroende variabelns förändring till 53,9% kan förklaras av de oberoende variablerna. Ett tal som får anses vara relativt högt för denna typ av studie. Enligt B (Unstandardized Coefficients B) kan utläsas att CLR är det nyckeltal som har störst samband med den beroende variabeln.

Model Summary Model R R Square Adjusted R Square ,539 Std. Error of the Estimate ,0770079

1 a.

,782

a

,612

Predictors: (Constant), CAR, ARW, CLR

ANOVA Model 1 Regression Residual Total a. b. Sum of Squares ,150 ,095 ,245 df

b

Mean Square 3 16 19 ,050 ,006

F 8,418

Sig. ,001 a Predictors: (Constant), CAR, ARW, CLR Dependent variable: ROE a Coefficients Model Unstandardized Coefficients B 1 (Constant) CAR ARW CLR a. ,006 ,052 ,169 -1,139 Dependent value: ROE Std. Error ,019 ,331 ,349 ,229

Standardized Coefficients Beta

t

Sig.

,028 ,088 -,796

,342 ,159 ,484 -4,981

,737 ,876 ,635 ,000

Figur 6, Resultat från SPSS på ROE-regressionen

77

Djurfeldt, G., R. Larsson, O. Stjärnhagen, Statistisk verktygslåda - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, Studentlitteratur, 2008.

38

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Från den multipla regressionen med K/I-tal som beroende variabel kan utläsas att korrelationen är 0,804. Ett tal som indikerar ett mycket starkt samband mellan de oberoende variablerna och den beroende variabeln. Som sagt tidigare bör man främst se på justerade R2, vilken i detta fall är 0,580. Detta betyder att den beroende variabelns förändring till 58 % kan förklaras av de oberoende variablerna. Även det ett tal som får anses vara högt för denna typ av studie. B (Unstandardized Coefficients B) påvisar även här att CLR är det riskmått som har störst samband med K/I-talet.

Model Summary Model 1 a. R ,804 a R Square ,647

Adjusted R Square ,580

Std. Error of the Estimate ,0476634

Predictors: (Constant), CAR, ARW, CLR

ANOVA Model 1 Regression Residual Total a. b. Sum of Squares ,067 ,036 ,103 df

b

Mean Square 3 16 19 ,022 ,002

F 9,758

Sig. ,001 a Predictors: (Constant), CAR, ARW, CLR Dependent variable: K/I-tal a Coefficients Model Unstandardized Coefficients B 1 (Constant) CAR ARW CLR a. Dependent variable: K/I-tal -,005 ,210 ,053 ,736

Standardized Coefficients Beta

t

Sig.

Std. Error ,012 ,205 ,216 ,141

-,471 ,175 ,043 ,793 1,028 ,244 5,199

,644 ,319 ,811 ,000

Figur 7, Resultat från SPSS på K/I-talsregressionen

39

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

4. DEL 2: SIMULERING
I denna del, del två av forskningens genomförande, görs en simulering av bankernas historiska kapitaltäckningsnivåer i förhållande till det lagstadgade kapitaltäckningskravet. Detta görs för att undersöka bankernas buffert mot såväl omregleringar i form av ändrade krav på kapitaltäckning som ändrade riskvikter för RWA. Denna del syftar till att svara på frågan vilka konsekvenser förändrad reglering av kapitaltäckningskrav och riskvägning får för Östersjöregionens storbankers buffert.

4.1 Metod för simuleringen
4.1.1 Val av metod Metoden för simuleringen är kvantitativ då det endast används så kallade hårda data i form av siffror. Simuleringen antar en deduktiv ansats och utgår från Jokivuolle och Peuras tidigare uppställda ramverk för buffertanalys.78,79 Simuleringar är ofta komplexa modeller av scenarier med utgångspunkt i bankernas balansräkningar. De är beroende av antaganden och kräver längre tidsperioder för att ge ett betydelsefullt resultat. Historiska simuleringar beräknar hypotetiska förändringar i bankens kapitalstruktur.80 Genom att välja en modell där såväl kapitalkravet som riskvägningen för RWA kan justeras kan konsekvenserna av två olika aspekter av regelförändring studeras.

4.1.2 Datainsamling De data som används i simuleringen är CAR, RWA, resultat före finansiella poster, kreditförluster samt lagstiftad CAR. Som beskrivet ovan är CAR ett ratio medan RWA, resultat före finansiella poster och kreditförluster är faktiska tal uttryckta i euro. Data är i första hand inhämtad från bankernas egna årsredovisningar men i vissa fall kommer de även från de tilläggsrapporter som bankerna ger ut som komplement till årsredovisningarna. Då inte alla banker implementerat Basel I under åren 1988 och 1999 kommer dessa år inte att simuleras då de inte är jämförbart och riktigt. Simuleringen berör då tidsperioden 1990 till 2008.

78

Jokivuolle, E., P. Samu, “Stress test of Banks’ Regulatory Capital Adequacy: Application to Tier 1 Capital and to Pillar 2 Stress Test” The Basel Handbook, 2009. 79 Jokivuolle, E., P. Samu, “Simulation based stress tests of banks' regulatory capital adequacy” Journal of Banking & Finance 28(8) (2004): 1801-1824 80 Van Greuning, H. S., B. Bratanovic, Analyzing banking risk: a framework for assessing corporate governance and Risk management, 3:rd edition, The bank of International reconstruction, 2009.

40

How to ensure that the nightmare won’t happen again 4.1.3 Dataanalys

Johansson & Söderlund

Bankerna i studien använder sig av olika valutor och såväl svenska och danska kronor, finska mark som euro förekommer. För att öka jämförbarheten, dels mellan bankerna men framförallt mellan åren räknas samtliga tal om till samma valuta enligt respektive års växlingskurs per 31 december. För åren innan 1999 används European Currency Unit (härefter ECU), föregångare till euron81, som gemensam valuta medan euron används från 1999 och framåt.82 För denna omräkning har två separata och av varandra oberoende historiska valutaomvandlare använts.83,84 Dessutom har stickprov av valutakurserna gjorts genom en tredje valutaomvandlare.85

Den modell som ställs upp för simuleringen är en utveckling av Jokivuolle och Peuras tidigare uppställda ramverk för stresstest och buffertanalys.86 Modellen är justerad så att variablerna blir såväl lagstiftad CAR (R i formeln) som riskvägning för RWA. ������������ = ������������������������−1 − ������������−1 × ������������������������−1 + ������. ������. ������. ������������������������ − ������������������������������ − ������������ × ������������������������ + (������������−1 × ������������������������−1 )
Ekvation 18, Simuleringsekvation

Symbol Bt Bt-1 Rt Rt-1 R.f.f. post Kredf.

Betydelse Buffert för innevarande period. Buffert för föregående period. Minimikravet på CAR för innevarande period. Minimikravet för CAR för föregående period. Resultat före finansiella poster. Kreditförluster.
Figur 8, Förklaring till simuleringsekvationen

81 82

Elektronisk källa ECB, Economic and Monetary Union (EMU), 2009-12-28 IBID 83 Elektronisk källa, Oanda, Historical Exchange Rates, 2009-12-28 84 Elektronisk källa, X-rates, Historic Exchange Rates, 2009-12-28 85 Elektronisk källa, Nordea, Historiska valutakurser, 2009-12-28 86 Jokivuolle, E., P. Samu, “Stress test of Banks’ Regulatory Capital Adequacy: Application to Tier 1 Capital and to Pillar 2 Stress Test” The Basel Handbook, 2009.

41

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Utifrån denna modell ställs 12 olika scenarier upp där variablerna Rt och RWAt ändras. Rt antar i de olika scenarierna värdena 6 %, 8 %, 12 % samt ett fluktuerande ESI-relaterat värde. Detta ESIrelaterade värde används i tre av senarierna och beräknas på motsvarande sätt som ESI-justeringen i del 1. Detta görs i enlighet med Kashyap och Stein som talar om att justera kravet till 6 % som en lägsta gräns och även diskuterar ett konjunkturkänsligt krav.87 Fokus i denna studie ligger på fyra av de 12 scenarierna: 

I scenario ett (”Generösare krav” i diagrammet nedan) förändras Rt till 6 % medan riskvikterna för RWA sänks med 20 %. Bankerna tillåts således ha en lägre kapitaltäckning samtidigt som riskvägningen minskas. Detta kan ses som ett generöst krav jämfört med dagens regler och krav.



I scenario två (”Dagens krav” i diagrammet nedan) visas bankernas buffertar om kraven var oförändrade.



I scenario tre (”Skärpta krav” i diagrammet nedan) skärps kraven för Rt till 12 % och riskvikten för RWA ökas med 20 %. Detta kan ses som ett skärpt krav jämfört med dagens regler och krav.



I det fjärde och sista scenariot justeras kapitalkraven för konjunkturen enligt ESI. En högkonjunktur ger högre kapitalkrav medan en lågkonjunktur ger lägre kapitalkrav. Riskvikten för RWA lämnas i detta scenario oförändrad.

87

Kashyap A. K. JC. Stein “Cyclical Implications of the Basel-II Capital Standards” Graduate School of Business, University of Chicago, Department of Economics, Harvard University, 2003.

42

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

4.2 Resultat av simuleringen
Totalt ställs 12 olika scenarier upp och samtliga dessa redovisas i diagram och tabell i appendix 10.2.

I diagrammet nedan visas fyra scenarier. På X-axeln visas perioden i år och på Y-axeln visas storleken på bufferten i miljoner euro. Ur detta diagram kan urskiljas att samtliga scenarier följer samma mönster men att variationerna och framförallt storleken på bufferten skiljer dem åt. De generösa kraven med låg kapitaltäckning och låga riskvikter ger störst buffert medan de skärpta kraven, med 12 % kapitalkrav och höjda riskvikter skulle innebära att bankerna inte under något år, undantaget 1996, nått upp till kapitalkraven. Dessutom kan ses att de konjunkturjusterade kraven och de krav som de facto var gällande under perioden ligger på ungefär samma nivå.

Simulering av fyra scenarier
8000 6000 4000 2000 0 -2000 -4000 Skärpta krav Konjunkturjus terade krav Generösare krav Dagens krav

1993

2005

1990

1991

1992

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2006

2007

Figur 9, Simuleringsdiagram

43

2008

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

5. DEL 3: INTERVJUER
I det sista skedet, del tre av forskningens genomförande, sätts resultaten från de två första delarna in i ett större sammanhang och kopplar dessa till bankernas samhällsfunktion. Detta görs genom kvalitativa djupintervjuer med representanter för såväl undersökta banker som institutioner som påverkar regleringen. Denna del syftar till att svara på frågan vilken utveckling av Baselregleringen som motiveras av Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion

5.1 Metod för intervjuer
5.1.1 Val av metod Författarna använder sig i detta avsnitt av kvalitativa data i form av sex stycken djupintervjuer. Dels personliga intervjuer och dels telefonintervjuer i de fall då respondenten inte befunnit sig i Sverige. Intervjuerna syftar till att stärka de resultat som författarna utvunnit ur del ett och två, så att de tre delarna sammantaget kommer att skapa större säkerhet i en slutsats.

5.1.2 Datainsamling Intervjurespondenterna kontaktas genom en förfrågan, i vilken författarna presenterar ämnet och syftet med intervjun. När respondenten givit ett jakande svar, förses denne med en intervjuguide, vilken finns presenterad i appendix 10.3. Syftet med detta är att förmedla förutsättningarna för intervjun, i form av bakgrund, sekretess, tillvägagångssätt och hur ämnet av författarna sätts in i ett större sammanhang. Informationen samlas sedan in utifrån denna intervjuguide genom kortare frågor som intervjurespondenten får resonera kring. Detta är tänkt att fungera som en semistrukturerad intervju där intervjuaren endast styr respondenten via följdfrågor.88 Eftersom området är komplext och kräver viss empirisk och teoretisk kunskap är författarna väl pålästa vid intervjuerna vilket passar den semistrukturerade formen av intervju, eftersom kunskapen styr följdfrågorna.89 Frågeställningarna har dessutom anpassats till respektive respondents

verksamhetsområde.

88 89

Tros, J. Kvalitativa intervjuer, Lund: Student Litteratur, 1993 Andersen, IB., Den uppenbara verkligheten: val av samhällsvetenskaplig metod, Lund: Student Litteratur, 1998

44

How to ensure that the nightmare won’t happen again 5.1.3 Val av respondenter

Johansson & Söderlund

För att öka forskningens validitet har den bank med högst kapitaltäckningsgrad 2008 från respektive representerat land, Sverige, Danmark och Finland valts för intervju. För intervjuer med reglerare har en från representant från majoritetens största parti och en från oppositionens största parti valts. Dessutom intervjuas en respondent från tillsynsmyndigheten Finansinspektionen.

De respondenter som intervjuas är:

Reglerare:    Sonia Karlsson, Socialdemokratisk riksdagsledamot, finansutskottet. Genomförd genom personlig intervju 2009-12-08. Lars Elindersson, Moderat riksdagsledamot, finansutskottet. Genomförd genom personlig intervju 2009-12-08. Masih Yazdi, Analytiker, Finansinspektionen. Genomförd genom personlig intervju 2009-1218.

Banker:    Martin Blåvarg, Head of risk management control, SHB. Genomförd genom personlig intervju 2009-12-09. Martin Gottlob, Head of investor relations Danske bank. Genomförd genom telefonintervju 2009-12-11. Petri Viertiö, riskhanteringsdirektör och ledamot av ledningsgruppen, Pohjola bank. Genomförd genom telefonintervju 2009-12-15.

Författarna kommer inte att visa vilken av de i forskningen presenterade intervjurespondenterna som anger vilket svar. I stället har respondenterna kodats som antingen reglerare eller bank. Således kommer dessa intervjuer att behandlas konfidentiellt. Intervjusvaren redovisas nedan i en ämnesvis uppdelning av svaren.

45

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

5.2 Reslutat för intervjuer
5.2.1 Bankernas systemviktiga funktion Bankerna har en systemviktig funktion som framför allt bygger på betalningssystemet men också på kapitalbildningen i att förmedla kortfristig inlåning till långfristig utlåning, hävdar en reglerare. En annan reglerare menar att den systemviktiga funktionen handlar om att avväga nytta mot risk. Carnegie som man aldrig skulle anse som systemviktig, råkade bli det i finanskrisen. Om en bank blir systemviktig eller inte handlar mycket om hur samhällsklimatet i övrigt ser ut. Stor riskuppbyggnad och oro kan leda till att nästan alla finansiella institutioner blir systemviktiga och därmed får en högre grad av systemviktig funktion. Råder det dock en högre grad av stabilitet så är bara de största bankerna systemviktiga. En reglerare pekar på småbankernas strukturutveckling och konsolidering till storbanker och att bankernas regionala anknytning inte var tillräcklig för att finansiera kundernas kapitalbehov. Regleraren hävdar att det finns ett behov av större banker i regionens näringsliv. Dessutom tvingas stora banker ut på den internationella marknaden för att finansiera större företag. En reglerare hävdar att alla banker har systemviktiga funktioner, men att vissa banker är mer systemviktiga än andra. En bank menar att det teoretiskt sett är systemrisken som är det stora motivet till att man över huvud taget skall reglera banker. När det gäller systemrisken så är den subtil, det kanske enklaste fallet att tänka på är när man har ömsesidiga exponeringar.

5.2.2 Bankernas systemviktiga funktion kontra vinstmaximerande syfte Bankerna är inte helt överens huruvida den systemviktiga funktionen är i konflikt med bankens vinstmaximerande syfte. En bank menar att det inte finns någon konflikt eftersom det ligger i samhällets intresse att banken vinstmaximerar i och med att bankerna regleras lika. För att kunna vinstmaximera på lång sikt kräver detta att vissa systemviktiga aktiviteter tillgodoses. En annan bank säger istället att man i första hand är ett vinstdrivande företag som vinstmaximerar, men att det finns ett stort medvetande om den systemviktiga funktionen och att man beaktar den genom att det finns en ryktesrisk eller marknadsföringsaspekt i och med den systemviktiga funktionen, något som en av reglerarna också nämner. Ytterligare en bank menar att det finns en intressekonflikt, då banken har en stor vikt i systemet som säkras med legala krav för banker.

En bank menar att upprätthållandet av betalningssystem och att kunna försörja marknaden med kontanter ofta bygger på nära samarbete mellan banker, tillsynsmyndigheter och centralbanker. Därför blir det viktigt att utifrån ett statligt eller offentligt perspektiv utforma ett regelverk på ett sådant sätt så att denna intressekonflikt minimeras så mycket som möjligt. En bank menar också att intressekonflikten blir mindre påtaglig i goda tider och att det är först när en bank verkligen är i 46

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

trångmål som konflikten blir påtaglig och banken gör allt för att överleva då kostnaden för att upprätthålla samhällsintresset blir för stort. Bankrespondenten nämner att banker med stora exponeringar i Baltikum inte har råd att utvärdera hur agerandet påverkar de baltiska ekonomierna. Istället är det enda målet att överleva på marknaden genom att försöka minimera sina förluster.

En reglerare menar att det råder en balansgång mellan vinstmaximering och den systemviktiga funktionen, i vilken det handlar om att undvika excesser, till exempel bonussystem. Bankerna skall få göra vinst men utan att drabba konsumenterna, något som bör kunna uppnås genom ökad konkurrens. En annan reglerare pekar istället på de moraliska och etiska aspekterna, där det istället handlar om att göra förvaltningen så effektiv som möjligt genom reglering även om en bank skall vara vinstmaximerande, genom att man skall får ut så mycket resurser som möjligt med så lite insatta medel som möjligt.

En reglerare konstaterar bara att det finns en intressekonflikt och att det är där hela regleringen kommer in. Den systemviktiga funktionen rättfärdigar reglering. Regleraren menar att det finns två sätt att minska konflikten mellan den systemviktiga funktionen och vinstmaximering, antingen reglera bankerna ännu hårdare på ersättningssystemens nivå, eller så släpper man på regleringen och gör bankerna offentliga. Samtidigt är det så att det är just för att bankerna är samhällsviktiga som skattebetalarna kan gå in och rädda dem vid obestånd och därmed också med all rätt ställa andra krav.

5.2.3 Nyckeltalens roll som riskmått Bankerna är eniga om att CAR är ett mått som behöver ytterligare kompletterande mått för att visa och reglera bankens risk. En bank menar att CAR i sig inte är ett bra mått på risken i Basel I, om än något bättre i Basel II. Dessutom är det stor skillnad mellan banker som använder sig av IRK-metoden och de som använder sig av schablonmetoden. En annan bank menar att CAR inte är ett bra mått på risk och nämner insättningsgarantin som exempel. Detta då avgiften för garantin var högre för de med låg kapitaltäckning och lägre för de bankerna med hög kapitaltäckning. Eftersom riskfyllda banker ofta har hög kapitaltäckning för att dessa stora risker kräver större kapital, så tyder detta på att kapitaltäckningen inte visar risken i banken. Däremot menar banken att CAR är en bra måttsticka på hur kapitaliserad banken är, något som fler banker håller med om. En bank säger att det är definitionen av risk som är problemet i Baselregleringen medan en annan hävdar att CAR inte säger någonting om risknivån i portföljen, utan hur bra selektionsprocess av kunder banken har. En stark bank har, i marknadens ögon, haft råd att ha en låg kapitalisering. En svag bank har varit tvungen att 47

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

ha en hög kapitalisering för att marknaden skall vilja investera. Trots detta så skulle låg kapitalisering empiriskt indikera lägre risk medan det omvända förhållandet gäller i Basel I och Basel II, enligt banken. Två banker menar att CAR är ett bra mått på risk i den aspekten att Baselregleringen är koncentrerad till ett solvensmått. Problemet är att en bank är i större behov av ett likviditetsmått och likviditetsreglering vid en kris. Samtidigt konstaterar bankerna att det blivit något bättre med Basel IIregleringens riskvägning men att det inte går att säga att ett mått är bättre än det andra och att det viktigaste är att man sätter flera mått i relation till varandra. En bank menar att man internt inte räknar på kravet utan har en CAR-målsättning på mellan 9-11 % vilket ger en kapitaltäckningen långt över kapitalkravsnivån. En bank hävdar även att man i större utsträckning bortser från supplementärkapital för att komma närmare ett likviditetsmått. En bank ville koppla regleringen av kapitaltäckning till intjäning alternativt något resultatmått.

Reglerarna har delade meningar om huruvida Baselregleringarna är tillräckligt välutformade för att skapa en stabil finansmarknad. En av reglerarna menar att CAR är ett mycket bra riskmått, ett betydligt bättre riskmått än något mått som inte är riskviktat. Detta med utgångspunkt i att reglerarna faktiskt, genom sina institutioner, godkänt bankernas modeller för riskvägning. En annan reglerare menar att CAR är ett bra sätt att reglera bankerna och att det tidigare har setts som ett bra riskmått och menar istället att beräkningen av riskvägningen av kapitalet i Basel II är mer bekymrande. Enligt regleraren skulle en förändring av reglerna i form av en höjning eller sänkning av CAR inte komma åt problemet eftersom det är centralt vilka modeller man använder för att göra de kvantitativa beräkningarna. En reglerare hänvisar till riksbankens linje om att kapitaltäckningskravet inte är tillförlitligt, samtidigt som en annan reglerare stödjer Basel II:s utformning.

Reglerarna håller dock med om att CAR allena inte fungerar som riskregleringsmått. En reglerare menar att man kanske bör komplettera CAR på något sätt, exempelvis med skuldtäckningsgrad (leverage ratio), som är ett trubbigt mått och som inte tar hänsyn till riskvikten. Det konstateras att många analytiker använder sig av andra mått för att utvärdera bankerna. Att alternativa riskmått kan behövas exemplifieras av en reglerare som nämner att SHB, som haft absolut bäst kapitaltäckning, samtidigt har haft låg skuldsättningsgrad på grund av låga riskvikter. Problemet blir då vilket mått man skall lita på och då menar regleraren att denne själv mest ser till CAR men att verkligheten borde var någonstans där emellan.

Bankerna anser att utvecklingen av regleringen har gått åt rätt håll. En bank menar att man gjort många bra saker med regleringen i och med att några av de värsta hålen har täppts till, kapitalkravet 48

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

för marknadsrisker har skärpts med de förslag som har förhandlats fram under hösten. Framför allt ska man ha räknat på ett stressat VaR i stället för ett normalt VaR. Basel I:s kapitalkrav för marknadsrisk underskattade kreditrisken i värdepapper, subprimeobligationer, vilket gör att marknadsrisken mångdubblades. Den nya regleringen har också gjort det svårare att genom värdepapperiseringar utnyttja kapitalarbitrage. Två av bankerna menar också att man framgångsrikt spetsat kraven på vad som får räknas till kapitalbasen, till exempel genom att begränsa mängden hybridkapital till maximalt 30 %. I Sverige tillät man tidigare bara 15 % vilket gör 30 % till en lättnad för svenska banker. Samtidigt menar en av dessa banker att proaktiviteten behöver utvecklas främst genom att kräva betydligt mer öppenhet. Banken önskar en tydligare kommunicering av buffertnivå, varvid bankerna blir tvungna att visa både uppskattade värden och utfall, något som också stöds av en reglerare. Banken menar att varför många banker har hög CAR under 2008 och 2009 beror på att marknaden inte hunnit lära sig hur Basel II fungerar och vad marknaden skall kräva för kapitaltäckning i förhållande till kapitalstrukturen för att anse banken som säker.

En reglerare menar att banker idag använder sig mer av primärkapitalrelation och kapitaltäckningskvot (visar samma sak som kapitaltäckningsgrad). Ytterligare en annan reglerare menar att möjliga framtida justeringar bör handla om längre tidsserier eller större marginaler och att det dessutom är möjligt att man lägger in konjunkturanpassade buffertkrav.

Sammantaget menar respondenterna att CAR är ett bra mått på hur välkapitaliserad banken är och att det är det bästa riskmått som bankerna redovisar just nu men att det är inte är tillräckligt för att reglera och mäta risk.

5.2.4 Procyklikalitet i Basel I och Basel II Det verkar vara en allmän uppfattning att Baselreglerna till viss del är procykliska. Det råder dock delade meningar bland respondenterna om huruvida en justering av detta i regleringen är bra och om det ens skulle vara möjligt. Bankerna anser att Baselregleringarna är konjunkturförstärkande i Basel II och i mindre mån i Basel I. En bank säger att det i teorin skulle vara bra att justera detta, men att det skulle vara mycket svårt i praktiken eftersom konjunktur är svårt att förutse och ligger på olika nivåer i olika regioner när banken är verksam på flera marknader. Konjunkturjustering, menar en bank, är inte bra för att uppgiften blir för svår för tillsynsmyndigheten. Detta eftersom det skulle innebära att tillsynsmyndigheten skulle bedriva penningpolitik och styra kapitaltillgången, vilket kräver en helt annan organisation. Att försöka sätta en konjunkturnivå för alla banker i samma land blir också ett problem då alla stora banker har olika mängd verksamhet i landet och viss verksamhet i 49

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

andra länder. Vilken konjunktur som skall beräknas eller om det skall ske som ett aggregerat av länderna man har verksamhet i blir en fråga för stor att utvärdera eftersom baltiska länderna som i mångt och mycket bara har utländska storbanker skulle styras av hur ett annat lands konjunktur utvecklades.

En bank liksom en regulator menar att problemet fångas upp av pelare två i Basel II-regleringen, då varje enskild bank skall ta rejäl höjd i sin kapitalplanering för att det kan bli ett mer variabelt kapitalkrav i kronor över tiden. En reglerare menar att Baselregleringen är konjunkturförstärkande och relaterar detta till att bankerna skall ha mer kapital i högkonjunktur för att använda i lågkonjunktur.

En reglerare menar att det har visat sig att Basel II faktiskt inte är procykliskt och att det inte behövs ett konjunkturjusterat CAR för de svenska bankerna. Men att det kan vara så att det behövs i Europa då diskussionen pågår och ett sådant alternativ kommer att appliceras, vilket skall utformas just genom att man i goda tider får ett högre kapitalkrav för att i sämre tider använda sig av bufferten. Frågan blir då hur bufferten skall beräknas, genom en makroekonomisk modell för att ta hänsyn till var i konjunkturen man befinner sig, eller om andra metoder skall vara gällande. Regleraren stödjer ett konjunkturjusterat CAR, i vilken buffertkravet bygger på förväntade förluster, en modell som bankerna redan använder.

En reglerare tror att det går att hitta system där man bygger upp buffertar så att regelverket inte blir procykliskt, om man hittar sätt att garantera likviditeten i systemet genom att bankerna tecknar försäkringar och garantiprogram hos staten så att inte ägandet blir huvudfrågan när bankerna behöver kapitalinjektioner. En reglerare menar att eftersom risken blir större i en lågkonjunktur då bankerna blir mer generösa och lånar ut mer pengar så är en bubbla nära förestående. En möjlig lösning skulle vara att bygga upp konjunkturanpassade buffertkrav eller garantiprogram.

Två banker menar att man som bank skall vara ödmjuk inför både konjunkturjusterat buffertkrav och för garantiprogram, eftersom staten historiskt sett blivit tvungna att skjuta till mängder med pengar till banker i kris. En bank tycker dock att sådana garanti- och försäkringsprogram bör riskdiversifieras eftersom sannolikheten att vissa banker drabbas av fallissemang och behöver stöd är mindre än andra, samtidigt som alla självklart skall vara med eftersom det finns en systemrisk mellan bankerna.

50

How to ensure that the nightmare won’t happen again 5.2.5 Vem kan och bör reglera bankerna

Johansson & Söderlund

En reglerare konstaterar att det är marknaden som bestämmer hur hög kapitaltäckning bankerna får ha beroende på hur riskfylld man tycker att banken är. När regleraren talar om marknaden menar denne två delar. Dels skuldfinansiärer, de som finansierar bankerna genom köp av instrument och dels aktieinvesterare som genom ägande kräver viss kapitaltäckning. Regleraren menar att det är marknaden som har drivit CAR-utvecklingen de senaste åren, dels genom förändrad vilja att köpa av bankens obligationer och dels genom förändrad vilja att investera i bankens aktie. En reglerare tar Nordea som exempel och menar att de har en lägre kapitaltäckning beroende på att de är en betydligt större bank med en helt annan riskspridning och att enstaka förluster inte drabbar den banken lika hårt, vilket gör att marknaden låter dem ligga lägre. En reglerare poängterar också att detta gäller så länge bankerna ligger på en god nivå över det lagstadgade kapitalkravet, och att marknaden främst finjusterar. Det är ett samspel på något sätt mellan lagstiftarnas, tillsynsmyndigheternas, marknadens och bankernas agerande som styr det verkliga kapitalkravet. Tredje pelaren propagerar en bank för. Detta genom att hävda att bankerna bör vara öppnare då det i dag inte finns några krav på att visa det som är viktigt, så som stresstester och liknande. Även reglerare efterlyser mer transparens i bankerna och tycker att Basel II är bra på den punkten men att det borde ställas ännu mer krav på öppenhet.

51

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL FORSKNINGEN
Denna del består av de delar som författarna önskar ska bidra till den framtida forskningen inom området. Delen består av det analyskapitel där teorin och forskningsfronten vävs samman med och förklarar, det i forskningen framtagna, resultatet. Ansatsen är att analyskapitlet ska uppfylla forskningens syfte. Senare kommer det slutsatskapitel där författarna kortfattat formulerar de svar på problemställningarna som ställdes upp i inledningen. På det följer en slutdiskussion med förslag på framtida forskning och till sist en metoddiskussion i vilken forskningen granskas kritiskt.

52

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

6. ANALYS
I detta kapitel kopplas resultatet av del ett - nyckeltalsanalys, del två - simulering och del tre intervjuer samman. De teorier som beskrevs i kapitel två används här för att analysera empirin presenterad i de tre olika delarna. Analysen syftar till att svara mot studiens uppställda syfte att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion.

6.1 Bankernas systemviktiga funktion
Såväl reglerare som banker talar i intervjuerna om banker som systemviktiga i sina funktioner. Att reglerarna ser dem som systemviktiga och främst talar om betalningssystemet och aspekten att omvandla risker och förse marknaden med finanser tyder på att det är den aspekten av samhällsnyttigheten som det är viktigt att rädda. Från intervjuerna framkom även att konjunkturen till stor del spelar in i vilka banker som är att betrakta som systemviktiga. I en högkonjunktur är bara de allra största bankerna systemviktiga medan det i en lågkonjunktur även kan vara de mindre banker. Även nyckeltalsanalysen, där man tydligt kan urskilja att bankerna uppvisar homogena mönster och bra siffror med goda resultat i högkonjunkturer medan det sker stora fluktueringar i undersökningens lågkonjunkturer, stödjer denna uppfattning. Detta skulle kunna ses som en indikator på att när det är lågkonjunktur och osäkerheten är hög är den övergripande risken högre för bankerna och då skulle ett fallissemang, även i en mindre bank, kunna vara av stor betydelse, även för de större bankerna. Detta synsätt delas av Viral och Acharya vars forskning hänvisar till de stora investeringarna bankerna har i varandra när den vill räkna in även den korrelerade risken för att minska risken för fallissemang i bankerna. Den tidigare forskningen, från bland andra Brewer III och Jagtiani, som hävdar att vissa banker blivit för stora för att få falla, får alltså stöd från denna studie, dock med ett tillägg att bankerna inte alltid behöver vara stora för att vara systemviktiga. Att även småbanker kan räknas som systemviktiga i kristider skulle kunna innebära ett argument för att reglera även dem hårdare, då ett fallissemang i en liten bank även kan fälla en stor. Småbanker använder idag ofta Basels schablonmetod vid uträkning av RWA, detta för att kostnaden är för hög för att ta fram en egen IRK-metod, enligt intervjuer. Detta kan ses som en typ av hårdare reglering då schablonmetoden ofta innebär högre kapitalkrav. Enligt Santos har Basel II en flerformsliknande reglering och i intervjuerna framkom att jämförbarheten minskar då banker använder olika metoder för riskklassificering, detta skulle kunna tala för att införa IRK-metoder även i småbanker.

53

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

6.2 Bankernas systemviktiga funktion kontra deras vinstmaximerande syfte
Eftersom intervjurespondenterna är relativt överens om att denna konflikt finns samtidigt som de är tveksamma till om nuvarande reglering är tillräcklig för att styra och kontrollera risken i bankerna, samtidigt som ett fallissemang i en bank skulle innebära stora samhällsekonomiska kostnader, kan detta motivera en reglering.

Samtidigt menar en respondent och får stöd för detta i simuleringen, att risken i banken och därmed även i samhället minskar om banken tillåts vara vinstmaximerande då det kan innebära att banken ökar sin utlåning och därmed ökar sitt resultat. Detta minskar risken för att det på kort sikt kan hjälpa till att bygga upp bankens buffert. Dock säger Kose och Saunders i sin artikel att vinstmaximering gör det svårt att kontrollera risktagandet i bankerna på grund av agentproblemen vilket talar emot respondenten. En annan uppfattning, den om att banker kan sägas vinstmaximera och konkurrera på lika villkor skulle kunna stärkas av nyckeltalsanalysen som visar att de olika bankernas finansiella ställning är relativt lika. Detta till trots så finns en uppfattning hos en av bankerna, som även simuleringen, vilken visar att bankernas buffert minskar i kristider, kan stärka om att intressekonflikten inte syns lika mycket i goda tider som den gör i dåliga tider. Även Lindquists forskning stödjer detta då han menar att bankens buffert används som försäkring och som konkurrensmedel.

Teorin om Basel hävdar att det är för att få en finansiell stabilitet som man reglerar bankerna och det är då viktigt, enligt bankerna själva, att minimera denna intressekonflikt i regleringen och att detta görs i ett nära samarbete mellan banker, tillsynsmyndighet och reglerare.

54

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

6.3 Nyckeltalens roll som riskmått
Från nyckeltalsanalysen av de faktiska nyckeltalen framkom att CAR har varit i stort sett oförändrad genom hela studieperioden och då framför allt under de år då Basel I var gällande som regelverk för riskvägningen. Att CAR, som är det centrala riskmåttet även i Basel II, har varit konstant samtidigt som konjunkturen och bankernas resultat har fluktuerat kraftigt under vissa perioder ger Rimes forskning, vilken menar att det inte finns något samband mellan CAR och risk, större vikt. Detta skulle kunna tyda på att CAR inte fungerar som ett tillförlitligt riskmått då bankens risker, enligt teorin i Baselregleringen, är högre i en lågkonjunktur då PD ökar.

Då en banks övergripande risk handlar om risken att hamna på obestånd kan resultatet ses som en indikation på den övergripande risken. Pastors forskning om effektivitet i riskhanteringen visar att det är viktigare med vinsteffektivitet än kostnadseffektivitet när det kommer till justering för risk. Går banken bra resultatmässigt är risken för att banken hamnar på obestånd liten. Resonemanget om CAR:s tillförlitlighet som riskmått, avseende övergripande risk, bekräftas även av den multipla regressionsanalysen och korrelationstesterna där CAR inte samvarierar med resultatmåtten. I och med dessa resultat ger CAR inte någon indikation på hur bra det faktiskt går för banken. Dock kunde man utifrån den multipla regressionsanalysen utläsa att det fanns ett starkt samband mellan de tre valda riskmåtten sammantaget och resultatmåtten, något som tyder på att risken visas bättre av de tre riskmåtten sammantaget än av CAR självt. Från intervjuerna framkom synpunkter på att det vore bra om riskmåtten i Basel på något sätt var kopplade till resultatet i banken då detta var ett tecken på bankens faktiska övergripande risk.

CLR i relation till så väl K/I-tal som ROE, har ett samband vilket tyder på att bankens risk, mätt i kreditförluster, ändå samvarierar med dess resultat medan det i Baselteorin använda riskmåttet CAR inte har något samband med bankernas resultat och därmed inte heller bankens finansiella ställning. Dessutom bekräftas detta av intervjurespondenternas resonemang kring behovet av flera riskmått och av vissa respondenter som menar att just CAR är ett mindre tillförlitligt eller i vissa fall rent av undermåligt riskmått. Att inte heller ARW samvarierar med varken K/I-tal eller ROE tyder på att inte heller detta mått mäter bankers övergripande risk på ett fullgott sätt. Att CLR samvarierar med såväl K/I-tal som ROE kan förklaras av att de är direkt kopplade till resultatet. Till skillnad från CAR och ARW är CLR ett mått på lån som fallerat till betalning, något som direkt slår mot resultaträkningen i form av minskade ränteintäkter och ökade nedskrivningar. Baselteorin där risk, som beskrivits tidigare, definieras som LGD, PD och EAD talar för att det borde finnas ett samband mellan CAR eller ARW och kreditförlusterna då CAR och ARW är riskvägda mått vilka bygger på LGD, PD och EAD. Dock 55

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

visar denna studie att så inte är fallet vilket även det styrker ovan förda resonemang om att Baselregleringen med CAR som viktigaste mått inte mäter den faktiska risken. Förklaringen skulle kunna vara som Rime skriver i sin forskningsartikel, att användandet av riskvikter i Basel I:s form är problematiskt och dysfunktionellt. Denna uppfattning får till viss del även stöd av intervjuerna där det har framkommit att användningen av RWA vid framräkning av risk och därmed kapitalkrav är problematiskt då det innebär ett värderingsproblem när varje bank själv bestämmer storleken på sin RWA, bland annat genom sättandet av riskvikter. Problemet med beräkningen av RWA i Basel I blir tydligt utifrån simuleringen som påvisar att en förändring av riskvägningen i RWA ger stora effekter på bankernas buffert och därmed även deras övergripande risk.

Även om det inte går att säkerställa, varken från nyckeltalsanalysen eller från simuleringen då de inte behandlar tiden för Basel II-regleringen under en tillräckligt lång period, skulle Basel II till stor del kunna fälla Rimes viktigaste kritik. Enligt Baselteorin är riskklassificeringen i Basel II mer avancerad och finkänslig jämfört med Basel I då Basel II klassificerar risken med exponeringen redan på kundnivå, något som inte är fallet i Basel I. Detta skulle enligt teorin kunna betyda att godtyckligheten minimerats. Dock säger denna studies intervjuer att jämförbarheten i Basel II fortfarande är låg mellan de banker som använder sig av IRK-metoden vid värdering av RWA och de banker som inte gör det vilket är ett belägg för att vissa värderings- och jämförbarhetsproblem fortfarande finns i Basel II. Dessutom säger Steins och Kachyaps forskning att detta förfarande med riskbedömning på kundnivå kan skapa konjunkturkänsligare kapitalkrav och därmed vara procyklisk.

Kose och Saunders med flera propagerar i sina artiklar för att det med finansiella ration är mycket svårt att studera eller mäta en banks finansiella ställning, en uppfattning som denna studies resultat delar till viss del. Var för sig visar riskmåtten ingen samvariation med resultatmåtten men resultaten i de multipla regressionsanalyserna påvisar klara signifikanta samvarieringar mellan de tre riskmåtten och resultatmåtten. Det är något som indikerar att, då fler än ett ratio sätts i relation till varandra kan, en god bild av bankens finansiella ställning ges. Detta är även en generell uppfattning hos såväl respondenter för banker som reglerare vilka säger att CAR ensamt är otillräckligt men att flertalet riskmått, i kombination, kan mäta riskerna i banken på ett fullgott sätt.

56

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

6.4 Procyklikaliteten i Basel I respektive Basel II
När korrelationstesterna och den multipla regressionsanalysens resultat sätts i relation till konjunkturfluktuationen mätt i ESI kan härledas att det inte går att finna några belägg i Östersjöregionens banksektor för att Basel I-regleringen skulle vara procyklisk vilket hävdas i flertalet artiklar, bland annat av Illing och Paulin såväl som Danielsson, Embrechts med flera. Då dessa artiklar hävdar att bankerna under, framför allt Basel II-reglerna, men även under Basel I-reglerna, i en lågkonjunktur skulle höja sin riskvägning och därmed hålla inne med mer kapital vilket då skulle kunna ge samhället kreditbrist och därmed en ännu djupare lågkonjunktur, borde detta ge någon indikation i CAR-fluktuationer. Då CAR i nyckeltalsanalysen visat sig vara i stort sett oförändrad oavsett konjunktur och resultat är det ett synsätt som denna studie av Östersjöregionen inte bekräftar. Procyklikaliteten är i forskningen om Basel I inte helt odebatterad, Stolz och Wedow i sin undersökning av tyska banker hävdar att bufferten under Basel I förändrades kontracykliskt, något som då går helt emot ovan nämnd forskning. Lindquist hävdar i sin forskning på norska banker att bufferten kan användas kontracyklisk, något som denna studies simulering inte bekräftar. Även simuleringen i denna studie bekräftar Lindquist forskning då bufferten i bankerna ökar i lågkonjunkturer. Simuleringen visar även att med ett simulerat konjunkturjusterat krav skulle bankernas buffert öka ännu mer i lågkonjunkturer och minska i högkonjunkturer. Detta skulle kunna leda till att bankerna i lågkonjunkturer inte tvingas minska sin utlåning och därmed inte blir procykliska. Dock hävdar Jokipii och Milne i sin forskning att det finns ett positivt samband mellan bufferten och konjunkturen. Intervjuerna i denna studie indikerar också att det kan finnas en viss procyklikalitet i Basel I men att det framför allt är under Basel II som risken för procyklikalitet är stor. Vad beträffar cyklikaliteten under Basel II kan man, utifrån nyckeltalsanalysen eller simuleringen, inte säga någonting säkert då Basel II tillämpades av bankerna under en alltför kort period av studien. Det kan dock påpekas att CAR ökat kraftigt under den ekonomiska nedgången som varit gällande under 2008. Detta skulle, enligt Illings och Paulins samt Heids forskning, kunna bero på att banken inte lånar ut lika mycket pengar utan tar hem större säkerheter vilket dels ger en större kapitalbas och dels gör att RWA sjunker vilket ger ett lägre kapitalkrav som därmed höjer bankens CAR. Dock skulle denna ökning i CAR även kunna ha sin utgångspunkt i flera andra orsaker. Den ändring i riskvägningen som skedde vid övergången från Basel I till Basel II skulle kunna vara en förklaring då de banker som använder sig av IRK-metoden inte riskväger sina exponeringar lika tungt, något som innebär att RWA sjunker och därmed ökar CAR och bufferten. Detta stöds även av simuleringen där det går att utröna att en förändring i riskvägningen av RWA ger stora förändringar på bankernas buffert. De kapitalinjektioner som vissa banker gjorde under 2008 skulle kunna vara en annan förklaring genom att de skulle höja kapitalbasen och därmed även CAR och bufferten. 57

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Från intervjurespondenter har framkommit att anledningen till CAR:s ökning skulle kunna vara de förändringar som gjordes i Basel II:s tredje pelare, vilken reglerar genomlysningen, då dessa förändringar skulle kunna göra banken mer benägen att visa en bra kapitalstruktur för eventuella investerare. Denna typ av marknadsreglering får stöd av Barth och Caprio som i sin forskning hävdar att marknaden, med tillräcklig informationsspridning, snarare än reglerare kan justera bankens förehavanden. Detta stöds även av att reglerare i intervjun påstår att marknadskrafter under perioden, åtminstone har justerat bankens CAR.

Med viss försiktighet kan även ett annat resonemang föras och vissa andra antaganden göras utifrån studiens intervjuer. Bilden som de Basel II-kritiska artiklarna målar upp av ett procykliskt Basel II bekräftas av såväl reglerarna som bankerna. Dock ställer sig en reglerare tveksam till ett sådant resonemang då denne anser att bankerna redan tagit konjunkturen i beräkning i genomcyklisk riskvägning, något som får stöd av teorin där Basel II-regleringen förespråkar just konjunkturcyklisk värdering av risk. Det är dock en syn som andra respondenter i intervjuerna samt Rowe i sin artikel inte delar då de hävdar att just detta inte fungerar i Baselramverket och om det faktiskt tillämpades skulle det innebära stor vaghet i riskvägningen. Om det ändå fungerade i sin helhet skulle det innebära att marknaden och banken själv motverkade procyklikaliteten och enligt Kashyap och Stein skulle det i så fall vara viktigt att reglerarna agerar på ett sätt så att marknaden inte tappar förtroende för regleringen utan även fortsättningsvis behåller en hög buffert.

Enligt simuleringen följer bufferten med konjunkturjusterade kapitalkravet buffert med faktiska, nuvarande, kapitalkravet utom i två fall båda lågkonjunkturer. Detta skulle kunna innebära att ett konjunkturjusterat kapitalkrav ger bankerna större buffert i lågkonjunkturer vilket ger utrymme till utlåning.

58

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

6.5 Vem kan och bör reglera bankerna
En förändrad reglering av bankernas finansiella struktur som syftar till att samordna och likställa utvärderingen och regleringen av bankerna globalt, kan komma att ge en mer marknadsstyrd riskreglering som skulle tvinga bankerna att i större utsträckning än tidigare arbeta för att stärka och utveckla sina systemviktiga funktioner. Bankerna blir, genom större genomlysning enligt Basel II:s tredje pelare, lättare att jämföra och utvärdera vilket i sin tur skulle möjligöra en större grad av marknadsstyrning genom att marknaden justerar sig själv genom större grad av informationsflöden. Ett synsätt som helt delas med såväl Barth och Caprio samt Kose och Saunders vilka alla talar för ökad information och marknadsstyrning. På så vis skulle Basel II:s tredje pelare, då den kräver transparens mot såväl tillsynsmyndighet som mot marknaden, kunna ses som ett sätt för BCBS att införa en mer marknadsreglerad banksektor. Eftersom lagstiftare omöjligt kan vara insatta i alla de detaljer vilka styr Baselregleringen och framräknandet av riskvikter och CAR etc. i banker skulle det kunna vara ett försök av BCBS att låta marknaden styra regleringen. Intervju med reglerare indikerar att det redan idag i viss utsträckning är marknaden som styr bankers riskbeteende. Att man i nyckeltalsanalysen kan se att bankerna under Basel I i stort sett konstant legat med en CAR lång över lagstadgade 8 % och under Basel II ökat CAR ytterligare skulle kunna vara ett tecken på att banken tar höjd mot framtida kriser och ser till att ha en ordentlig buffert av rädsla för den övergripande risken. Dock skulle det kunna vara av andra orsaker, Fecht och Wagner propagerar för minskad reglering av bankerna då tekniska innovationer och därmed tillgången till information ökar vilket ökar aktieägarnas förmåga att kontrollera bankledningen, något som till viss del skulle kunna förklara bankernas höga CAR. Men bankernas höga CAR kan också bero på att marknaden kräver denna buffert för att vilja investera i banken och därmed sätter nivån för den av marknaden uppfattade risken, ett synsätt som delas av Barth och Stein vilka i sin forskning förespråkar marknadsreglering genom ökning av informationsflödet. Denna forskning bekräftar respondenternas syn på marknaden som reglerare. Simuleringen visar att bankerna under perioden i allmänhet och under Basel IIregleringen i synnerhet haft en väl tilltagen buffert, något som bekräftas av Lindquists forskning om norska banker, vilket även det kan bekräfta tankegången om marknadens styrning av banken. Santos hävdar att det även finns andra fördelar med transparens för att skapa incitament med fler instrument än kapitalstandarder för att fastställa gränsvärden.

En utveckling av Baselregleringen till att bli än mer transparent, något som förespråkas av vissa forskare, efterfrågas av reglerarna och inte motsätts av bankerna, kan leda till att bankmarknaden i Östersjöregionen i framtiden blir än mer marknadsstyrd.

59

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

6.6 Alternativa regleringar
Denna studies simulering, såväl som intervju av reglerare, visar att ett alternativ för att göra Baselregleringen mindre procyklisk skulle kunna vara att införa konjunkturjusterade kapitalkrav, något som förespråkas av Kashyap och Stein vilka även diskuterar en justering av kapitalkravet till 6 % i lågkonjunkturer. Detta skulle då ge bankerna, vid allt annat oförändrat, en större buffert i en lågkonjunktur jämfört med ett icke konjunkturkänsligt kapitalkrav. En större buffert skulle kunna ge utrymme för förluster alternativt tillskjuten utlåning utan risk att hamna under kapitalkravet vilket skulle ha mindre inverkan på cyklikaliteten. Detta är ett resonemang som får stöd av såväl reglerarna, som i intervjuerna efterlyser just ett konjunkturjusterat kapitalkrav, som av simuleringen. Bankerna ser dock ett problem med detta då det skulle innebära att tillsynsmyndigheten och reglerarna skulle bedriva penningpolitik och styra kapitaltillgången i alltför stor utsträckning och dessutom ge svårigheter vid framräkning av rådande konjunktur då flertalet banker är verksamma i olika länder och i olika utsträckning.

Ett annat alternativ som framkommit och som redan startat, är så kallade stabilitetsfonder vilka likt en försäkring skulle täcka upp bankers förluster i kristider vilket skulle innebära att bankerna inte behöver minska sin utlåning för att klara kapitalkraven. Reglerare tycker att stabilitetsfonder skulle kunna vara ett sätt att minska procyklikaliteten och samtidigt säkra finansiell stabilitet på. Samtidigt som banker hävdar att det, för att vara konkurrensmässigt korrekt måste vara riskrelaterat i den mening att banker med låg övergripande risk för att hamna på obestånd betalar mindre medan de med högre risk då får betala mer. Detta skulle i enligt med Baselteorins syfte kunna göra bankerna mindre riskbenägna då risk skulle innebära en högre kostnad.

En annan möjlig regleringsförändring är att titta på flera riskmått samtidigt. Resultatet från studiens multipla regressionsanalys visar att CAR eller ARW enskilt inte på ett fullgott sätt visar risken i bankerna men att de tillsammans med kreditförlusterna gör det. Detta kan vara ett belägg för att fler riskmått är ett bra sätt på vilket man kan reglera bankernas risk. En synpunkt som framkommit från intervjuerna är ett riskmått kopplat till någon form av intjäning. Sambandet mellan CLR och såväl ROE som K/I-tal i korrelationstestet i studien kan vara ett bevis för att detta är en möjlig förbättring.

En möjlig förändring av Baselregleringen som framkommit i studien har sin grund i pelare tre. Den förändringen skulle innebära en ökning i kravet på transparens och genomlysning i bankerna. Flertalet artiklar till exempel de av Barth och Caprio samt Kose och Saunders förespråkar detta och menar att detta skulle öka marknadsregleringen, något sam i de artiklarna anses som positivt. Även 60

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Koszner skriver att det är mer troligt att marknadskrafterna kan justera en konflik mellan stabilitet och avkastning. Om detta stämmer bör det ligga i BCBS intresse då de har målet att skapa finansiell stabilitet. Man har även sett en förändring mellan Basel I och Basel II i och med införandet av den tredje pelaren.

Det uppställda resonemanget visar genom litteraturen, tillsammans med denna studies resultat att ansatsen om att viss forskning, vars resultat pekat på olika problem med bankreglering, inte tagits i beaktande vid utformningen av Basel II. Något som Santos redan påpekade innan Basel II kommit till verket och som senare styrks av Danielsson och Embrechts genom att de hävdar att Basel II var ett misslyckande. I motsats till detta menar intervjurespondenterna att Basel II är bättre än Basel I, något som styrks av att kapitaltäckningen faktiskt stigit under den korta period som studerats i denna forskning, de begynnande åren av Basel II. Detta skulle i sin tur kunna tyda på en stegvis utveckling och förbättring av bankregleringen för att skydda bankernas systemviktiga funktion.

61

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

7. SLUTSATS
I detta kapitel utgår författarna från den sammantagna analysen och svarar kortfattat på, de i kapitel två uppställda, frågeställningarna.

7.1 Slutsatser av forskningen
Slutsatser utifrån problemformuleringens delfrågor:   Det finns ett signifikant samband mellan förändring i riskmåtten CAR, CLR samt ARW och förändring i resultatmåtten K/I-tal samt ROE i Östersjöregionens storbanker. Det går inte att påvisa något signifikant samband mellan förändring i Baselregleringens riskvägda nyckeltal enskilt, CAR eller ARW och förändring i resultatmåtten K/I-tal och ROE i Östersjöregionens storbanker.   Östersjöregionens storbankers buffert påverkas i större grad av förändringar i riskvägningen än förändringar i kapitaltäckningskravet. Östersjöregionens storbankers buffert ökar något i konjunkturnedgångar vid ett konjunkturjusterat kapitalkrav jämfört med statiskt kapitalkrav, vilket skulle ge en positiv effekt på samhällsnyttan.   Östersjöregionens storbanker har systemviktiga funktioner vilket berättigar reglering och krav på transparens. Det finns ett behov av kompletterande riskmått och mer transparens inom ramen för utveckling av bankreglering i Östersjöområdet.

Detta ger sammantaget den övergripande slutsatsen:  Att det inte finns något samband mellan Baselregleringens kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckningskrav samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckning i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk.

62

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

7.2 Slutdiskussion
Att studiens första forskningsfråga utmynnar i slutsatsen att flera riskmått tillsammans har ett samband med framgångsmåtten, men att måtten enskilt inte har det, skulle kunna tyda på att risken lättast utvärderas och regleras med fler än ett mått. Detta eftersom resultatmåtten i en bank bör visa andelen faktiska fallissemang som därmed i stor utsträckning bör påverka resultaten. Att de riskvägda riskmåttens förändring enskilt inte uppvisar ett samband med framgångsmåtten skulle kunna tyda på att riskvägningen är godtycklig, men också att ett kapitaltäckningskrav bör vara mer resultatrelaterat för att spegla bankens övergripande risk, risken att hamna på obestånd.

Att den andra forskningsfrågan utmynnar i slutsatsen att bufferten i större utsträckning påverkas av förändring i riskvägningen än i förändring i kapitalkravet skulle kunna tyda på att riskvägningen som sådan, utan att sättas i relation till bankens övriga finansiella struktur, skulle kunna möjliggöra att bankernas kvantitativa modeller får för stor inverkan på kapitaltäckningen. Satt i relation till slutsatserna av första forskningsfrågan styrker även de att riskvägningen är alltför godtycklig. Detta skulle kunna göra det svårare att sätta kapitaltäckningen i relation till bankens finansiella struktur utan ytterligare ett krav på ett icke riskvägd riskmått. Att dessutom konjunkturjusterat kapitalkrav gör att bufferten ökar något i lågkonjunktur både under Basel I och Basel II, skulle kunna motivera en konjunkturjustering för att motverka regleringens procyklikalitet. Något som skulle kunna underlätta marknadens utvärdering av bankens finansiella struktur och därmed acceptera lägre kapitaltäckning när behovet av belåning ökar.

Den tredje forskningsfrågans slutsats styrks både av de två första forskningsfrågornas slutsatser, i och med behovet av flera nyckeltal för att utvärdera bankernas finansiella struktur samt riskvägningens stora inverkan på bufferten och dessutom intervjuernas sammantagna resultat. Mer transparens skulle möjligen kunna bidra till att marknaden skulle kunna utvärdera bankernas finansiella struktur och risksammansättning och därmed som marknadsmekanism reglera bankernas kapitaltäckning. Att bankerna är systemviktiga funktioner motiverar både marknadsreglering och institutionell reglering men också en högre grad av transparens, vilket skulle kunna betyda att en högre grad av transparens och ett lägre kapitalkrav som reglering skulle kunna ha en positiv effekt på samhällsnyttan. Detta inte minst med grund i att kunskapen om risk är allra högst hos bankerna själva. Även på marknaden skulle kunskapen vara hög om transparensen är hög.

63

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Framtidens bankreglering bör, med utgångspunkt i ovan, framför allt syfta till att göra bankerna mer transparenta. Det bör dessutom innehålla dels ett statiskt kapitalkrav och dels två riskvägda kapitalkrav, ett av likviditetskaraktär och ett av soliditetskaraktär. Tillsammans bör dessa ge en god bild av bankens risk och solvens.

Det kan vid ett första intryck verka som att författarna förespråkar striktare reglering, vilket inte är hela sanningen. Istället hävdar författarna att regleringen bör vara mer sofistikerad än rådande Basel II, med lägre kapitalkrav och där marknaden tar ett större ansvar för att reglera bankerna utifrån de tre kapitalkrav som mer är till syfte att visa bankens riskmässiga ställning och därigenom säkerställa kapitaltäckning av risker.

Detta skulle göra att de två motsatta krafter, reglerarna och marknadens investerare, tillsammans skulle reglera bankerna och därigenom indirekt agera för en god balans mellan riskexponering och finansiell stabilitet tillsyfte att ge positiva effekter på samhällsnyttan.

”You’ve got two opposing forces: the regulator turning the screws and the investors saying you need more leverage” Business Week 7 september 2009

Kanske kan författarnas bidrag till forskningen någon gång i framtiden leda till att reglerarna och investerarna agerar i större samförstånd. Hur vida författarna har visat hur man kan försäkra att mardrömmen under 2008, finanskrisen, inte kommer att ske igen är högst oklart. Men författarna menar att det med denna forskning skapat större insikt i problemen kring Baselregleringen.

”Who can ensure that the nightmare won´t happen again” The Economist, 5 september 2009

64

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

7.3 Förslag på framtida forskning
Bankerna är vinstmaximerande företag som är komplexa, bland annat på grund av att de är vitala för samhällets ekonomiska struktur och därmed är systemviktiga funktioner. Regleringen kommer att utvecklas inte minst på området om systemrisk. Det har i denna studies intervjuer bland annat framkommit att systemrisk är något subtilt som finns mellan banker, att det antingen inte finns någon risk eller vid en utlösande faktor mycket hög risk. Utifrån global integration och de senaste årens konsolideringar väntas bankerna bara bli större och ytterligare integrerade, vilket skulle kunna tyda på att den framtida risken för en utlösande faktor blir större. Frågan blir då om det går att skydda samhället mot systemrisker genom reglering. Det blir även intressant att se i vilket skede som integration mellan finansiella aktörer i form av tillgångar och skulder i annan aktör övergår från att fungera som spridning av risk till att blir en systemriskfaktor. Om det finns en sådan övergång skulle det möjliggöra reglerade nivåer av integration mellan finansiella institut. I denna framtida forskning finns både redovisningsrelaterade aspekter, finansieringsaspekter samt organisatoriska aspekter inom det företagsekonomiska området.

65

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

8. METODDISKUSSION
I detta kapitel diskuteras studiens reliabilitet och validitet, det vill säga studiens trovärdighet och huruvida studien mäter det den var avsedd att mäta.

8.1 Validitet
Denna magisteruppsats syftade till att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion. Detta gjordes genom att (1) bankernas nyckeltal under tidigare och nuvarande rådande lagstiftning analyserades, (2) effekterna av eventuella framtida simulerade regleringsförändringar studerades samt (3) djupintervjuer med de inblandade aktörerna och intressenterna. Självklart finns det flera angreppssätt som skulle kunnat vara fördelaktiga, men ur ett företagsekonomiskt perspektiv med nyckeltal som utgångspunkt får resultatet av studien ses som en garant på att den mätt det som avsågs att mätas.

(1) nyckeltalsanalysen gav slutsatsen att det finns samband mellan bankens risk och dess finansiella ställning, (2) simuleringen gav slutsatsen att en konjunkturjusterade kapitalkrav inte skulle ge några större effekter på bankens buffert medan ändrade regelnivåer skulle få det medan (3) intervjuerna bland annat gav slutsatsen att bankerna är systemviktiga, att CAR inte är ett tillräckligt bra och heltäckande riskmått och att kompletterande riskmått behövs. Detta gav en antydan till Baselramverkets utvärderade värde utifrån ett konjunkturperspektiv, satt i relation till systemfunktionen. Utifrån analysen av de resultat som framkommit som sedan lett till slutsatserna anser författarna att studien mätt det den från början avsåg att mäta.

8.2 Reliabilitet
De två första forskningsdelarna bygger på kvantitativa sekundärdata i form av faktiska siffror och ration från de undersökta bankernas årsredovisningar. I ett flertal fall förändrades siffrorna av banken från det aktuella året till nästkommande och för att öka jämförbarheten valdes då den siffran som stod i den för året aktuella årsredovisningen. Med andra ord är siffrorna för respektive år tagna från årsredovisningen för motsvarande år. För att säkerställa tillförlitligheten i de siffror som använts för studien har dessa kontrollerats av författarna och dessutom har stickprov utförts under de faktiska testerna. Nyckeltalsanalysen har ett yttre bortfall i form av en bank som innefattades i avgränsningen men som på grund av tillgänglighetsproblem inte innefattades i studien. Nyckeltalsanalysen har 22 inre bortfall, samtliga bland åren innan 1995. 18 av dessa består av att det som idag kallas Swedbank då var uppdelad i flera små sparbanker vilka är omöjliga, 66

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

tillgänglighetsmässigt, att studera ingående. Dessa poster har då tagits bort ur formlerna och påverkar inte uträkningarna eller resultaten. De övriga fyra talen har genererats genom att ett medeltal av året innan och året efter räknats ut. Intervjudelen av forskningen bygger på kvalitativa data i form av respondenters svar i djupintervjuer. Då dessa intervjuer gjorts med semistrukturerade frågor och att författarna varit väl pålästa om såväl ämnesspecifika kunskaper som intervjuteknik samt att intervjudelen kontrollästs av flera respondenter gör att denna del får anses ha hög trovärdighet. Sammantaget har ovanstående möjliggjort ett minskat jämförbarhetsproblem och godtycklighet vilket gör att det är författarnas mening att en liknande studie troligtvis skulle ge liknande resultat. Reliabiliteten för studiens resultat som helhet får mot ovanstående anses vara hög.

67

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

9. KÄLLOR
9.1 Inbundna källor
Andersen, IB., Den uppenbara verkligheten: val av samhällsvetenskaplig metod, Lund: Student Litteratur, 1998. Ong, M., J. Hashagen, The Basel Handbook 2nd edition A Guide for Financial Practitioners, London: 2007. Trost, J. Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur, 1993. Van Gestel, T., B. Baesens. Credit Risk Management, Basic Concepts: financial risk components, rating analysis, models, economic and regulatory capital, Oxford: Oxford University Press, 2009. Van Greuning, H. S., B. Bratanovic, Analyzing banking risk: a framework for assessing corporate governance and Risk management, 3:rd edition, The bank of International reconstruction, 2009. Djurfeldt, G., R. Larsson, O. Stjärnhagen, Statistisk verktygslåda - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, Studentlitteratur, 2008. Gregow, T., Sveriges rikes Lag, Lag 2006:1371, 2007.

9.2 Artiklar och publikationer
Barth, R G. Caprio, R. Levine ”Rethinking bank regulation; till angles govern.” Cambridge University Press
(2006)

Basel committee on banking supervision ”International convergence of capital measurement and capital standards.” Basel (1988) Basel committee on banking supervision ”International convergence of capital measurement and capital standards A Revised Framework Comprehensive Version.” Basel (2006) Berger, A. N. , R. De Young “Problem Loans and Cost of efficiency in Commercial Banks.”, Journal of Banking and Finance, Vol. 21, (1997) Brewer III, E., J. Jagtiani, ”How Much Did Banks Pay to Become Too-Big-To-Fail and to Become systematically Important” DePaul School of Business, Federal Bank of Philadelphia (2009) Brownlow, D. “Bank Efficiency: Measure for measure.” International Banking Systems Journal, (2007) Chen, K. H., Shimerda, T. A. ”An Empirical Analysis of Useful Financial Ratios” Finacial Management 10(1) (1981) Danielsson, J. P. Embrechts, C. Goodhart, C. Keating, F. Muennich, O. Renault, H. Song Shin “An Academic Response to Basel II.” LSE Financial Markets Group an ESRC Research Centre Special Paper Series (2001) Ernst & Young “Global nonperforming loan report 2004.”, Ernst & Young, (2004)

68

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Eurostat “Statistical Methods for Potential Output Estimation and Cycle Extraction: draft.” Eurostat workingpaper (2009) Fecht F., W. Wagner “The marketability of bank assets, managerial rents and banking stability.” Journal of Financial Stability 5 (2009): 272–282 Finansinspektionen ”Företagens interna kapitalutvärdering.” Stockholm: Rapport 2005:8 2005. Foong. K. K. “Return-on-equity ratio can show how efficient banks are.” Malaysian Institute of Economic Research, (2008) Heid, F. “The cyclical effects of the Basel II capital requirements) Journal of Banking & Finance 31 (2007) 3885–3900 Heikensten, L. ”Svenska banker i ett internationellt perspektiv.”, Sveriges Riksbank, (2008) Illing, M., G. Paulin “Basel II and the Cyclicality of Bank Capital.” Canadian Public Policy / Analyse de Politiques 31(2) (2005): 161-180 Jensen Investment Management “Why return on Equity is a useful criterion for equity selection.” (2008)
Jokipii, T. A. Milne “Bank Capital Buffer and Risk Adjustment Decisions.” The Swiss National Bank (2009)

Jokivuolle, E., P. Samu “Simulation based stress tests of banks' regulatory capital adequacy.” Journal of Banking & Finance 28(8) (2004): 1801-1824
Jokivuolle, E., P. Samu “Stress test of Banks’ Regulatory Capital Adequacy: Application to Tier 1 Capital and to Pillar 2 Stress Test.” The Basel Handbook (2009)

Kashyap A. K. JC. Stein “Cyclical Implications of the Basel-II Capital Standards.” Graduate School of Business, University of Chicago , Department of Economics, Harvard University (2003) Konjunkturinstitutet, ”Barometerindikatorn sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin.” Konjunkturinstitutets rapport (2007) Kose J., A. Saunders, L. W. Senbet, “A theory of bank regulation and management compensation.” The Review of Financial Studies Spring 13(1) (2000): 95-126
Kroszner, R. S. “Rethinking bank regulation, A Review of the historical evidence.” Journal of Applied Corporate Finance (1998) Lindquist, K-G.”Bank´s buffer capital: how important is risk.” Norges riksbank (2003)

Pastor, J. M., L. Serrano ”Efficienncy, endogenous and exogenous credit risk in the banking systemof the euro area.” Instituto Valenciano de Investigaciones Económicas, S.A.First Edition (2000) Riksgälden ”Den nya lagen om kapitaltäckningskonsekvenser för insättningsgarantiavgiften.” Stockholm: PM, Riksgäldskontoret (2008)
Rime, B. “Capital requirements and bank behavior: Empirical evidence for Switzerland” Journal of Banking & Finance 25 (2001): 789-805

Rowe, D. ”No Cure Through the Cycle” Risk, Risk Analysis (2003) 69

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Santos, J. A. C.”Bank Capital in Contemporary Banking Theory: A Review of the Literature.” BIS (2000) Secretariat of the Basel Committee on Banking Supervision ”The New Basel Capital Accord: an explanatory note.” Basel (2001) Shrieves, R., E. D. Dahl “The relation between risk and capital in commercial banks.” Journal of Banking & Finance, (1992) Stolz S., M. Wedow “Banks’ regulatory capital buffer and the business cycle: evidence for German savings and cooperative banks.” Discussion Paper Series 2: Banking and Financial Studies No 07/2005 Sveriges Riskbank ”Svenska storbanker i en internationell jämförelse Finansiell stabilitet.” 1/2002 (2002) The Banker “Top 1000 banks” (2007) Viral V. Acharya, “A theory of systemic risk and design of prudential bank regulation” Journal of Financial Stability 5 (2009): 224–255

9.3 Citat
Business Week 7 september 2009 The Economist 5 september 2009 The Economist 12-18 september 2009 The Economist 12-18 september 2009

9.4 Årsredovisningar
Danske bank, årsredovisning, 1990-2008 Föreningssparbanken, årsredovisning, 1997-2005 Jyske bank, årsredovisning, 1990-1994, 1997-2008 Nordbanken, årsredovisning, 1989-1997 Nordea, årsredovisning, 2000-2008 Meritta-Nordbanken, årsredovisning, 1998-1999 Nykredit, årsredovisning, 1988-2008 OKO, årsredovisning, 1988-2006 Pohjola bank, årsredovisning, 2007-2008 SEB, årsredovisning, 1988-2008 SHB, årsredovisning, 1989-1990, 1994, 1996-2008 SHB, bokslutskommuniké, 1991-1993, 1995 Sparbanken, årsredovisning, 1992-1997 Swedbank, årsredovisning, 2006-2008

70

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

9.5 Elektroniska källor
Bank of International settlement, pressmedelande http://www.bis.org/press/p090907.htm, 2009-09-07 Bäckström U. 1990-talets internationella finansiella turbulens Riksbanken http://www.riksbank.se/templates/speech.aspx?id=3514, 2009-12-28 ECB , Economic and Monetary Union (EMU) http://www.ecb.int/ecb/history/emu/html/index.en.html, 2009-12-28 Eurostat Business Cycle Clock, Eurostat, http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/BCC2/group1/xdis_en_1.html, 2009-09-29 Finska utrikesministeriet, Basfakta om Östersjösammarbetet, http://formin.finland.fi/Public/default.aspx?nodeid=39794&contentlan=3&culture=sv-FI, 2009-12-28 Nyberg, L. I finanskrisens kölvatten, http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091118.pdf, 2009-1228 Nyberg, L. ”Nyberg, Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen” Sveriges Riskbanken http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=32678, 2009-10-25 Nationalencyklopedin, G10 http://www.ne.se/lang/g10, 2009-12-28 Oanda, Historical Exchange Rates, http://www.oanda.com/lang/sv/currency/historical-rates, 2009-12-28 Princeton Univercity, Data and Statistics Services, http://dss.princeton.edu/online_help/analysis/interpreting_regression.htm 2009-10-09 Sveriges Riksbank, Penning- och valutapolitik 2/2005, http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=16926, 2009-09-07 X-rates, 2009, Historic Exchange Rates, http://www.x-rates.com/cgi-bin/hlookup.cgi, 2009-12-28 Nordea, Historiska valutakurser http://www.nordea.se/Företag/Placeringar/Priser+räntor+och+kurser/Historiska+valutakurser/1044 492.html, 2009-12-28

71

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

FIGURFÖRTECKNING
Figur 1, Förklaring till multipel regressionsanalys................................................................................ 32 Figur 2, Genomsnittliga faktiska nyckeltal ........................................................................................... 34 Figur 3, Indexerade nyckeltal ................................................................................................................ 35 Figur 4, Korrelationstester ..................................................................................................................... 36 Figur 5, ESI-justerade förändring i nyckeltal ........................................................................................ 37 Figur 6, Resultat från SPSS på ROE-regressionen ................................................................................ 38 Figur 7, Resultat från SPSS på K/I-talsregressionen ............................................................................. 39 Figur 8, Förklaring till simuleringsekvationen ...................................................................................... 41 Figur 9, Simuleringsdiagram ................................................................................................................. 43

EKVATIONSFÖRTECKNING
Ekvation 1, Kapitalkrav enligt Basel I .................................................................................................. 14 Ekvation 2, Kapitalkrav enligt Basel II ................................................................................................. 17 Ekvation 3, CAR enligt Basel I ............................................................................................................. 20 Ekvation 4, CAR enligt Basel II ............................................................................................................ 20 Ekvation 5, RWA enligt Basel .............................................................................................................. 20 Ekvation 6, ARW .................................................................................................................................. 20 Ekvation 7, CLR .................................................................................................................................... 21 Ekvation 8, ROE.................................................................................................................................... 21 Ekvation 9, K/I-tal ................................................................................................................................. 21 Ekvation 10, Genomsnittlig ESI ............................................................................................................ 30 Ekvation 11, Standardiserad normalfördelning ..................................................................................... 31 Ekvation 12, Standardiserad normalfördelning för indexering ............................................................. 31 Ekvation 13, Procentuell förändring...................................................................................................... 31 Ekvation 14, ESI-justering .................................................................................................................... 31 Ekvation 15, Multipel regressionsanalys, standard ............................................................................... 32 Ekvation 16, Multipel regressionsanalys för ROE ................................................................................ 33 Ekvation 17, Multipel regressionsanalys för K/I-Tal ............................................................................ 33 Ekvation 18, Simuleringsekvation......................................................................................................... 41

72

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

10. APPENDIX
10.1 Bilagor tillhörande nyckeltalsanalysen
Diagrammet nedan visar Danske Banks faktiska utveckling i kapital och risksammansättning under den givna perioden. Det går tydligt att urskilja hur kapitalrelationerna förhåller sig till varandra och vilka år som det har funnits abnormala utvecklingar, år 1994, 2000 och 2008. CAR har under perioden varit nästintill konstant. ROE och ARW har kurvor som i viss utsträckning följer varandra medan K/Italet har en positiv utveckling när ROE och ARW går ner. CLR har under perioden legat på en konstant, relativt låg, nivå.

Faktiska nyckeltal för Danskebank
100% 80% 60% ARW 40% 20% 0% -20% CLR ROE K/I-Tal CAR

1992

1996

2000

1988

1989

1990

1991

1993

1994

1995

1997

1998

1999

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Diagrammet nedan visar Jyske Banks faktiska utveckling i kapital och risksammansättning under den givna perioden. Utav detta diagram kan utläsas att utvecklingen för ROE och ARW, med vissa undantag, följer varandra. K/I-talet ser ut att ha ett negativt samband med ROE och ARW. Nivån på CAR har varit nästan konstant med endast en liten ökning under perioden. Värt att notera är även den negativa ROE som banken uppvisade 1992.

Faktiska nyckeltal för Jyskebank
120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% CAR ARW CLR ROE K/I-Tal

1996

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

73

2008

2008

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Diagrammet nedan visar Nordeas faktiska utveckling för alla nyckeltal under den givna perioden. K/Italet och ROE ser utifrån diagrammet ut att ha ett negativt samband, en ökning i K/I-talet 1991 samtidigt som en tydlig nedgång i ROE under samma år. CAR har legat på i stort sett samma nivå under hela perioden medan CLR ökade något under 1992.

Faktiska nyckeltal för Nordea
100% CAR 50% 0% -50% -100% ARW CLR ROE K/I-Tal

1999

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Diagrammet nedan visar Nykredits faktiska utveckling för alla nyckeltal under den givna perioden. K/I-talet har varit konstant sjunkande under perioden med undantag för år 2006 och framåt då det ökat något. Data saknas för ARW för åren 1998 till 1990, men för de övriga åren ses en konstant minskning. CAR är relativt oförändrad med undantag för en ökning 2008. ROE har konstant legat mellan 0 och 20 %.

Faktiska nyckeltal för Nykredit
100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 K/I-Tal CLR ROE CAR ARW

74

2008

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Diagrammet nedan visar Pohjolas faktiska utveckling för alla nyckeltal under den givna perioden. Under perioden och framförallt under 2000-talet verkar ROE och ARW ha någorlunda lika utveckling. K/I-talet tenderar till att anta ett negativt samband till ROE och ARW. Banken ökade sitt CAR under 1997 medan det i övrigt legat på samma nivå under perioden.

Faktiska nyckeltal för Pohjola
100% 80% CAR 60% 40% 20% 0% -20% 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 ARW CLR ROE K/I-Tal

Diagrammet nedan visar SEB:s faktiska utveckling för alla nyckeltal under den givna perioden. ARW har med undantag för 2008 konstant minskat under perioden. CLR har, med undantag för 1992 legat på en konstant nivå under perioden. K/I-talet ökade rejält 1994 men har sedan 2006 kommit ned på samma nivå som innan uppgången.

Faktiska nyckeltal för SEB
120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% CLR ROE K/I-Tal CAR ARW

1996

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

75

2008

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Diagrammet nedan visar SHB:s faktiska utveckling för alla nyckeltal under den givna perioden. Inga stora förändringar i CAR skedde under perioden med undantag för 2007 då man kan urskilja en ökning. Det går tydligt att utläsa en uppgång i SHB:s K/I-tal 1992 då även ROE sjönk. Under mellan 2007 och 2008 ökade K/I-talet medan ROE och ARW sjönk.

Faktiska nyckeltal för SHB
120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 ARW CLR ROE K/I-Tal CAR

Diagrammet nedan visar Swedbanks faktiska utveckling för alla nyckeltal under den givna perioden. Dock saknas data för åren 1988 till och med 1990. Swedbank hade en kraftig nedgång i ROE under 1992. K/I-talet sjönk nästan varje år mellan 1992 och 2008. CLR har legat på en konstant nivå under perioden.

Faktiska nyckeltal för Swedbank
200% 150% 100% 50% 0% -50% -100% ROE K/I-Tal ARW CLR CAR

2005

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2006

2007

76

2008

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

Nedan visas de indexerade nyckeltalen och indexerade ESI som tagits fram under nyckeltalsanalysen. ÅR 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 ESI 97,20 98,15 90,83 82,41 86,81 88,93 102,14 102,64 93,69 101,71 100,59 94,99 104,80 99,97 101,53 101,03 105,38 108,01 112,38 110,71 91,96 Index Index Index Index Index K/ICAR ARW Kredf ROE tal 76,92 122,06 93,65 107,01 97,95 80,70 124,99 95,57 101,17 100,76 84,46 114,55 101,45 96,48 102,98 95,98 98,25 108,02 82,29 119,37 95,51 96,04 131,59 66,51 128,98 99,33 94,53 116,29 91,61 110,14 111,94 103,29 112,23 94,64 106,34 115,94 94,34 103,48 106,04 100,36 108,48 99,04 98,39 107,06 95,20 109,52 101,75 103,90 101,82 102,64 105,21 102,10 96,81 102,27 101,01 105,53 101,60 99,56 105,16 97,49 97,87 100,19 93,48 106,64 93,95 99,99 98,31 94,67 101,99 98,90 97,72 96,66 93,38 98,54 99,17 98,43 96,69 93,88 103,83 93,09 99,51 95,46 92,81 104,72 92,71 101,43 94,13 91,98 108,22 89,73 101,17 95,15 92,45 107,92 89,39 100,83 90,30 91,92 107,82 86,00 113,54 80,58 94,50 98,27 93,84

77

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

10.2 Bilagor tillhörande simuleringen
Diagrammet nedan visar samtliga testade scenarier för simuleringen. 6%, 8%, 12% eller Konj står för vilket kapitalkrav som är rådande i valt scenario. Normal RWA, -20 RWA eller +20 RWA står för den riskvägning för RWA som är gällande för valt scenario.
8000 6000 4000 2000 0 -2000 -4000

Simulering alla scenarier

6%, Normal RWA 6%, -20% RWA 6%, +20% RWA 8%, Normal RWA 8%, -20% RWA 8%, +20% RWA 12%, Normal RWA 12%, -20% RWA 12%, +20% RWA Konj, Normal RWA Konj, -20% RWA Konj, +20% RWA

1998

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Nedanstående tabell visar de faktiska talen för storlekarna på buffertarna från simuleringen i genomsnitt för alla undersökta banker. Den vänstra kolumnen visar tidsperioden årligen.
6%, Normal RWA 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 705 757 709 1128 1311 1685 2141 1552 1604 1943 1857 2968 3217 3343 3693 3564 4216 4839 6394 6%, 20% RWA 918 916 820 1271 1409 1813 2251 1740 1882 2269 2318 3427 3698 3848 4219 4187 4898 5590 6954 6%, +20% RWA 376 441 418 853 1045 1395 1848 1192 1187 1469 1170 2259 2492 2597 2916 2670 3196 3695 5423 8%, Normal RWA 157 230 224 670 867 1202 1652 953 909 1153 712 1786 2009 2099 2398 2074 2516 2932 4775 8%, 20% RWA 480 494 432 905 1054 1426 1859 1261 1326 1638 1402 2481 2732 2853 3182 2995 3538 4065 5659 8%, +20% RWA -282 -192 -164 304 512 815 1260 474 353 521 -203 840 1042 1104 1361 882 1155 1407 3481 12%, Normal RWA -939 -825 -746 -245 -21 234 673 -245 -481 -427 -1577 -579 -408 -388 -194 -906 -885 -881 1538 12%, 20% RWA -397 -349 -343 172 344 652 1076 303 214 374 -430 589 799 863 1109 611 817 1015 3070 12%, +20% RWA -1597 -1457 -1328 -794 -553 -346 86 -963 -1316 -1374 -2951 -1998 -1857 -1881 -1748 -2694 -2926 -3169 -404 Konj, Normal RWA 358 601 480 873 829 1151 1775 912 893 1311 493 1787 1935 2048 2119 1597 1674 2115 5296 Konj, 20% RWA 641 791 637 1067 1024 1385 1958 1228 1313 1764 1226 2482 2673 2812 2959 2613 2864 3411 6076 Konj, +20% RWA -40 253 143 547 466 753 1409 425 333 711 -467 842 953 1043 1026 309 145 427 4105

78

2008

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

10.3 Bilagor tillhörande intervjuerna Intervjuguide
Master thesis in international Economics autumn 2009; by Fredrik Söderlund and Gustav Johansson Interview

1. Context and conditions
During autumn of 09 a master's thesis in international economics are compiled at the Department of Business Studies at Södertörn University College. Simplified, processing of paper addresses bank's capital structure and risk. The Research approach is divided into three parts, a key ratio analysis, a simulation and, finally, interviews with banks, regulatory agencies and legislators. The purpose of the interview stage is to evaluate the rules and how the parties can jointly develop these for a satisfactory balance between risk exposure and financial stability. Overall purpose of the research is to investigate how a change in the regulation of banks' financial structure affects their risk and hence their social utility functions.

1.2 Consideration of bank secrecy and confidentiality
The authors will not present, in which way the interview respondents have responded to a particular question. The presentation of results will consist of a summary of all reported answers. Thus, this interview will remain confidential. Respondents are asked to point out issues that he or she cannot answer due to the root of secrecy. The interview is recorded and the recording is destroyed after compilation. By request of the respondent's, or if the interview is by phone, recording might not be used.

1.3 After the interview
The interviewees are able to control the query sequence and additional supplementary questions can arise. All below presented issues will in some cases not be affected. At respondent's request a copy of the interview statement can be approved via e-mail for further incorporation into a, for all respondents, determined result. With the aim to clear-up and adjust misconceptions and misunderstandings. A final copy of the master thesis will be sent to the interview respondent at his request.

79

How to ensure that the nightmare won’t happen again

Johansson & Söderlund

1.4 Interview Guide
The below presented issues will form the basis of the questions for the interview.
Subdivision one: Regulations

Past regulations: Comments on Basel 1

Capital adequacy: Ability to stimulate the market and still keep a regulatory capital buffer. The ability to manage risk Upcoming/present regulations: Views on Basel 2

Management of an ever changing market. Implications for altered regulation of banks' financial structure, Bank Correlation (systemic risk) The authors results Correlation between RWA, CAR, Primary / secondary capital and profit ratios Future regulations

Investors demands more leverage - regulators turning the screws for more security.
Subdivision Two: Risk Measurement

Comments about effective risk measurement, Capital adequacy ratio as risk measure The use of same tools that have been proved to fail. Correlation between a change in a bank key ratios and change in risk Importance of bank correlation (systematic risk) of a bank's risk, adoption. LGD, EAD, PD
Subdivision three: Crises

Management during the 90-century crisis

Experiences, used for other crises Basel I implementation Solvency / Credit Handling of financial crisis in 2008

Experiences Basel II Implementation Capital adequacy / Operational Risk

Subdivision four: Banks as socially beneficial function

Responsibility towards society/Profit maximization Implications of Basel I and Basel II Adjustment of the rules for bank correlation with (systemic risk).

The above issues can be viewed as a basis for discussion and questions. When some newer academic concepts do not seem to be used in real risk management, some cases require further explanation of these concepts. Furthermore, some questions lead into other areas in the form of supplementary questions. Thank you for your anticipation. 80

Similar Documents

Premium Essay

Crisis Communication

...UNITED STATES SPORTS ACADEMY Crisis Communications A Class Paper Submitted for SAM 551 Public Relations in Sports Professor: Dr. Tim Newman Timothy J Hawkins Daphne, Alabama March 19, 2013 PR professionals don't anticipate crises, rather they, take the opportunity just as athletes, to "train and prepare" for a crisis and the ensuing need for a communication strategy. Well at least some do. The scandal at Penn State University shows not all are prepared for a crisis when it arises. When something of this magnitude hits a college campus the fate of the school lies in the hands of the public relations professional at the school. All sport teams and colleges should have a crisis communication plan and plan of action in place. Hopefully one they never have to use but the exercise of getting your event team together or your staff and going through a "what if" scenario for several key or major milestones in the event, is essential. The time to prepare for a crisis might seem like time that is not well spent. With lots of little details to manage, taking time out to put into place a plan, just in case, seems almost trivial to some event planners and marketers. The Penn State University officials handled the situation poorly. The mistakes that they made were many. The public relation reps should not have delayed a response to allegations. What the reps and the athletic department should have done was to face the public promptly clarifying misconceptions...

Words: 2256 - Pages: 10

Premium Essay

Change Management

...of being sustainable. Even government owned banks are focused on the short-term profit but, shouldn’t they give the good example? As we approach the end of 2015, the financial crisis is just as nearly over and people still suffer from it. But, banks are again beginning to speculate with the money of the hard working society. People are no longer willing to tolerate the greed of the financial system and thus put pressure on them as well as on the government to set a guideline for these institutes to be more sustainable. But what does it mean being more sustainable? What measures need to be put into considerations for a change towards sustainability? What can bank managers do to ensure that the deposits of customers will be invested in sustainable investments? This report will focus on the change management plans that can be structured by the Bundesbank to play a role in influencing a more sustainable economy in the EU. Through the guideline outlined in this report, enforced strategies can be developed to make sure that in 5 years all measures taken by Bundesbank will promote sustainability. This should influence banks in the EU to become more sustainable and reduce or even remove future risks from economic bubbles. In order for Bundesbank to implement change, this report will use the change models to describe how the bank can tackle internal and external issues as result of the governmental pressure for policy change. CHAPTER 1: REASON FOR CHANGE According to...

Words: 4901 - Pages: 20

Premium Essay

Hr+Management+Strategy+Plan

...risks as they arise but also to reduce or eliminate future risks. With that said, Baderman Island Resort should have a solid HR risk management strategy plan in place in order to ensure future success for the organization. As we create a complete risk management strategy plan for Baderman Island Resort the following will be included: risk assessment and management program, health and safety programs, succession plan, and crisis contingency plan. The risk assessment and management program for Baderman Island Resort is designed to keep all employees and guests safe, trained and well informed. As for their health and safety program there are two important concerns that need to be addressed as we design the HR risk management strategy plan, these objectives include overall resort safety and promoting wellness. Employee wellness programs are important, as Baderman Island Resort wants to boost morale, improve health and fitness and increase productivity in the workplace. Succession planning is an integral piece of an organization as it determines how successful an organization will be in the future as employees move on to new roles. Creating an aggressive succession plan prepares the organization for crises that they may face regardless of how new the organization may be. Last but not least crisis contingency planning is also an important piece of a risk management strategy plan. Since, Baderman...

Words: 2824 - Pages: 12

Premium Essay

European Union

...Lyn Klein Economics for Global Managers Professor Victoria Vernon Module 3 Case Study: European Union 7/3/14 The EU is facing a banking crisis. There are insolvent banks in Ireland and Spain, as well as other nations. They lent out too much money, often against real estate. There were real estate bubbles then the value of real estate fell and borrowers could not always pay back the loans. The Greek banking crisis was caused by the government spending too much and borrowing too much money. The economy collapsed causing the banks to be insolvent. Before the collapse banking was conservative. When a nation has insolvent banks belonging to the Euro zone make that problem much worse. There were silent funs on Greek banks, with capital flight; people are pulling their money out of the Greek banks and sending it elsewhere, making the Greek economy worse. The common currency zone escalates the problems. There are also capital and trade imbalances. Germany is exporting a great deal more than it imports, causing capital flows into Germany. Spain and Greece import more than they export so capital flow is out of the country. They need to become more productive at exporting, which is not always easy. In the 2000’s money flowed into periphery countries, borrowing rates were low and capital inflow brought rising standards of living. By 2010’s money was flowing out of the periphery countries and back into Northern Europe. Periphery economies were starved for investment...

Words: 8065 - Pages: 33

Free Essay

Asdasd

...students an opportunity to show their merit over a 10 week period as opposed to relying on a 30 minute interview. The firm stressed the importance of giving clients the correct information, not making things up or exaggerating, but being upfront and honest, even when you make a mistake. Teamwork was also highly valued at Goldman Sachs. From Goldman’s first days until 1999 (130 years) it had prided itself on serving as an adviser to its clients, with fiduciary responsibility. A fiduciary stood in a special position of trust and obligation where the client was concerned. This role was applicable when the firm was advising the client about how they should best invest money versus pushing the client into investments that generated the largest fees. It was also true in investment banking, when the firm was advising a client whether it should merge with another company. This ideal of doing what is right for the client and not just what is right for the firm was prescribed in the 1970s by former senior partner John Whitehead in his...

Words: 5456 - Pages: 22

Free Essay

Financial Crisis

...09-093 July 22, 2009 The Global Financial Crisis of 2008 – 2009: The Role of Greed, Fear and Oligarchs Cate Reavis Free enterprise is always the right answer. The problem with it is that it ignores the human element. It does not take into account the complexities of human behavior. 1 —Andrew Lo, Professor of Finance, MIT Sloan School of Management The problem in the financial sector today is not that a given firm might have enough market share to influence prices; it is that one firm or a small set of interconnected firms, by failing, can bring down the economy. 2 —Simon Johnson, Professor of Entrepreneurship, MIT Sloan School of Management, Former Chief Economist, IMF On October 9, 2007 the Dow Jones Industrial Average set a record by closing at 14,047. One year later, the Dow was just above 8,000, after dropping 21% in the first nine days of October 2008. Major stock markets in other countries had plunged alongside the Dow. Credit markets were nearing paralysis. Companies began to lay off workers in droves and were forced to put off capital investments. Individual consumers were being denied loans for mortgages and college tuitions. After the nine day U.S. stock market plunge, the head of the International Monetary Fund had some sobering words: “Intensifying solvency concerns about a number of the largest U.S.-based and European financial institutions have pushed the global financial system to the brink of systemic meltdown.” 3 1 2 3 Interview with the case writer...

Words: 10022 - Pages: 41

Free Essay

Economics

... ISBN 9 7 8 - 0 - 3 9 3 - 0 7 1 0 1 - 6 W USA $24.95 CAN. $27.50 hat better guide could we have to the 2008 financial crisis and its resolution than our newest Nobel Laureate in Economics, the prolific columnist and author Paul Krugman? In his prescient 1999 classic, The Return of Depression Economics, Krugman surveyed the economic crises that had swept across Asia and Latin America and pointed out that they were a warning for all of us: like diseases that have become resistant to antibiotics, the economic maladies that caused the Great Depression were making a comeback. In the years that followed, as Wall Street boomed and financial wheeler-dealers made vast profits, the international crises of the 1990s faded from memory. But now depression economics has come to America. When the great housing bubble of the mid-2000s burst, the U.S. financial system proved as vulnerable as those of developing countries caught up in earlier crises—and a replay of the 1930s seems all too possible. In this new, greatly updated edition of The Return of Depression Economics, Krugman shows how the failure of regulation to keep pace with an increasingly out-of-control financial system set the United States and the world up for the greatest financial crisis since the 1930s. He also lays out the steps that must be taken to contain the crisis and turn around a world economy sliding into a deep recession. Brilliantly crafted in Krugman's trademark style—lucid...

Words: 59318 - Pages: 238

Premium Essay

Historical Interest Rates and Future Trends in Australia and China Money Market

...Appendices 12 Reference list 13 Executive summary This report aims to discuss the money market in two countries. Through a series of data and analysis, both historical and future interest rate in these two countries as well as events that lead the trends will be presented in this report. Furthermore, structural change for monetary policy that shows effects on the interest rate trends will be discussed particularly. Meanwhile, concerning the influences that financial instruments would have on the interest rate change, some basic market information such as balance between supply and demand as well as liquidity effect are demonstrated specifically. On the other hand, some forecasts of the interest rate tendency of Australia and china will also be explained. Introduction The core focus on this report is the interest rate, within two countries, Australia and China. The former one’s interest rates are strongly influenced by mining boom, while the latter are significantly manipulated by the outbreak of Asian financial crisis, holding of Olympic Games and eruption of Wenchuan earthquake....

Words: 2390 - Pages: 10

Free Essay

Community Preparedness and Response

...Community Preparedness and Response NUR/408 Community Preparedness and Response This paper discusses The Neighborhood - Pearson Health Science season two, episode five at the University of Phoenix student website. The examination of the actions of health care workers in response to the health concerns of key characters will be highlighted including the community hospital, senior center, school, and the Bley household. The role of the preparedness of the public health agencies, who initially responded to the community emergency, and who should monitor the effects on the community health will be assessed. Identification of how public health care teams can enhance the citizens’ preparedness for emergencies will be explored as well as suggestions to improve personal preparedness in a similar community emergent event. The Neighborhood The Neighborhood has a population of 64,200 including all ages from zero to over 90 years-old. An uncontrolled forest fire has been burning for over five days. As firefighters battle the fire, city officials state the community is not in any danger. However, the thick smoke is covering the town. The healthcare workers are working hard to treat people of the community with chronic lung problems (Pearson Health Science, 2009). Hospital The local hospital is a 362 inpatient bed facility (Pearson Health Science, 2009). The raging fire has the emergency room and local offices seeing an increase of patients suffering breathing problems...

Words: 2133 - Pages: 9

Premium Essay

Foreclosure Crisis in Florida

...Foreclosure Crisis in Florida and Beyond: Suggested Conflict Resolution Framework For Resolving this Crisis American Dream (or) American Nightmare [pic] [pic] David W. Puckett Email: dpuckett@dvergence.com Skype: david.w.puckett Twitter: davepuckett@twitter.com Phone: 813.727.3583 Introduction Each day there are stories reported in the news about mortgage foreclosures, detailing the single biggest financial crisis to hit the nation that is creating a strangle-hold on our economy and preventing economic recovery. While the entire nation has been stunned, the crisis has disproportionately affected the states of Florida, Nevada, Arizona, California and Georgia; these states were hit with an unprecedented loss of value in residential real estate. According to the leading provider of real estate industry statistics, Realtytrac.com (2011), one in every 611 United States housing units had a foreclosure filing during the month of July 2011 and it appears that the foreclosure processing delays, combined with the smorgasbord of national and state-level foreclosure prevention efforts such as loan modifications, lender-borrower mediations and mortgage payment assistance for the unemployed may be allowing more distressed homeowners to stave off foreclosure.. A CNBC report said that the falloff in foreclosures is not based on a “robust recovery in the housing market but on short-term interventions and delays that will extend the current housing market...

Words: 18463 - Pages: 74

Premium Essay

Greek Crisis

...GREEK ECONOMIC CRISIS: CAUSES & EFFECTS Objective: To study the factors that lead to the Greek Economic Crisis and its effects on other other countries including India. A. IMPORTANCE Greece is normally known for mythology and coliseums, but for the past year, and probably well in to the future, Greece is making headlines for less mythical reasons. Greece has earned the reputation of being that family member who can't seem to get out of money trouble and, in turn, is always asking for a loan. Also, like that same family member, the chances of getting that money back isn't high. Greece is on the brink of bankruptcy and many economists believe that they are already bankrupt. Greece's debt has reached 160% of their gross domestic product. When debt reaches 100% of gross domestic product, it is cause for major concern. What's worse, they don't have the capacity to do much about it. Greece can't artificially change the buying power of their currency because they are part of the eurozone, and they can't easily raise taxes because they don't have an efficient or well-developed system of collecting taxes. If all of that isn't enough, the citizens of Greece are growing increasingly upset with their government, which is causing political turmoil as well as economic. Greece owes so much money to other countries that each citizen owes $40,000! 1. We Live in a Global World The world is no longer a collection of countries, many of which have little effect...

Words: 7912 - Pages: 32

Premium Essay

Factors That Effect a Business P6

...workers. While this means that employers can keep their employees for longer which means they will have experienced workers and won’t need to spend time and money on training new employees. (http://www.telegraph.co.uk/finance/jobs/10302875/Older-workers-still-have-much-to-offer.html) This article points out the benefits of older workers to the businesses they will work in. However older workers would struggle with manual labour jobs, so they couldn’t be employed to do this. The way these types of companies would work around having older workers is to find a physical fault with their performance so they can be fired. They have to do this because they are not allowed to fire someone just because they are old, this is due to the Equality Act which makes them unable to discriminate. Finding a medical reason such as poor sight or bone problems is how businesses work around this. If discrimination does take place against older workers then these workers will be less motivation and inclined to go to work so this is why discrimination in the work place should not happen, this can be negative for the business. (http://www.theguardian.com/business/2015/jun/11/ageing-uk-population-increase-strain-government-spending-obr-warns) This article shows supporting figures that the aging population will cause more strain for the economically active workers and the economy. Another result of the aging population is...

Words: 9654 - Pages: 39

Free Essay

Financial Survival Blueprint

...1999 and based out of Baltimore, Maryland, Stansberry Research is the largest independent source of financial insight in the world. It delivers unbiased investment advice to self-directed investors seeking an edge in a wide variety of sectors and market conditions. Stansberry Research has nearly two dozen analysts and researchers – including former hedge-fund managers and buy-side financial experts. They produce a steady stream of timely research on value investing, income generation, resources, biotech, financials, short-selling, macroeconomic analysis, options trading, and more. The company’s unrelenting and uncompromised insight has made it one of the most respected and sought-after research organizations in the financial sector. It has nearly one million readers and more than 500,000 paid subscribers in over 100 countries. About the Author Porter Stansberry founded Stansberry Research in 1999 with the firm’s flagship newsletter, Stansberry’s Investment Advisory. He is also the host of Stansberry Radio, a weekly podcast that is one of the most popular online financial radio shows. Prior to launching Stansberry Research, Porter was the first American editor of the Fleet Street Letter, the world’s oldest English-language financial newsletter. Today, Porter is well-known for doing some of the most important – and often controversial – work in the financial-advisory business. Since he launched Stansberry’s Investment Advisory, his string of...

Words: 24267 - Pages: 98

Premium Essay

General Motors' Crisis Communication Plan

...General Motors’ Crisis Communication Plan Public Relations & Corporate Communications Company Overview General Motors (GM) is an American global car manufacturer headquartered in Detroit Michigan. Employing 202,000 people, GM produces automobiles in 31 out of the 157 countries in which it conducts business. In 2011, GM succeeded in surpassing Toyota and Volkswagen with the largest number of sales worldwide, 9.03 million vehicles1. At the heart of General Motor’s charge is customer satisfaction: “At the new General Motors, we are passionate about designing, building and selling the world’s best vehicles. This vision unites us as a team each and every day and is the hallmark of our customer-driven culture.”2 Background Information As the world emerged into the 20th century, automobiles were viewed as new, cutting edge technology. Little did the world know how dependent economies would become on this “carriage with no horses.” In order to meet the growing public demand for automobiles, new companies emerged on a widespread scale. Among the first on the scene was General Motors founder, William “Billy” Durant who founded the company on September 16, 19083. Throughout the first few decades after the company’s creation, General Motors only held possession of Buick Motor Company, but as the years progressed General Motors acquired an additional twenty car manufacturers including Oldsmobile, Cadillac and Oakland, also known as Pontiac. After the world recovered 1 http://www...

Words: 5773 - Pages: 24

Premium Essay

Who Moved My Cheese

...simple story of four characters that live in a maze and are constantly looking for cheese. Two of the four characters are Hem and Haw, who are little people about the size of mice, they are complex people just like humans. They rely on their emotions, and experience in life to make achievements, but also like humans they can become very comfortable and be oblivious to what is happening around them. The other two characters Sniff and Scurry are mice. They rely more on instinct and their senses to conduct everyday life. Although they are simple minded and not very smart, they do not get hung up emotionally when things work against them. They have the power of adaptation, which allows them to continually maintain a productive life no matter how things change around them. They expect change and are ready and prepared to embrace it, whenever it may occur. "THE CHEESE" represents different things to different people. It is a metaphor for what keeps you going, and what makes you happy. To some people "THE CHEESE" is money, to others it is their job, and to some it is just being able to wake up and be happy that you have a good life, and enjoy living it. Change and the Resistance to Change: As the story begins, one day, the mice (Sniff and Scurry) and the little people (Hem and Haw) find a huge mound of cheese in the maze. The little people feel that the mound of cheese is so large they will never have to find more and begin to think of the mound of cheese as theirs; though they...

Words: 2399 - Pages: 10